Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Humusämnen - Träsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tall och björk förekomma enstaka, men i synnerhet björkens
krypande och buskartade former (Betula repens). — De franska
hedar, vilka äro bekanta under namn af »Landes» och i Gascogne
utbreda sig över nära en million hektar, utgöras av ett enformigt
kuperat land av 50—60 m. medelhöjd. På deras människotomma
yta saknar landskapet varje omväxling, om man också icke kan
frånkänna det ett visst behag och en viss storhet. Runt om ända
till den enformiga horisonten ser man en oändlig skog av hedens
växter och annat ris, som höjer sig 1—2 m. över marken. Under
blomningstiden lägger sig en rosig färgskiftning över hedens
späda grönska, men för övrigt ter den sig svart, som om den
härjats av elden. På somliga ställen ha högre ormbunkar
bemäktigat sig marken och fylla luften med sin doft. På andra ställen
uppträda vidsträckta fält av ginst, som på våren överdragas
liksom av en gyllene matta av blommor. Mossor, gräs,
hallonbuskar växa vid vägkanterna, näckrosor och andra vattenväxter
täcka dammarnas grumliga yta, och ur vattenpussarnas gyttjiga
vatten höja sig knippen av säv och starr. Knappast förmår
man vid synranden urskilja en blågrön linje, som antyder
barrskogens bryn.
Där heden har vattensjuka ställen, på vilka grundvattnet
träder i dagen, eller där den mottager stark nederbörd, som
saknar avlopp och genomdränker marken, bilda sig träsk eller, om
inga ständiga vattensamlingar uppstå, moras, myrar eller mossar,
vilka likaså uppstå genom uppgrundning av sjöar och flodarmar.
Alla sötvattensväxter, vare sig de förekomma i floder, sjöar
eller träsk, verka emellertid såsom humus- och gyttjesamlare.
Näckrosorna, ledgräset (Hippuris), vattenslingan (Myriophyllum),
hornserf (Ceratophyllum), nate (Potamogeton), lonke (Callitriche), de
outtömliga, månggestaltade algerna (fig. 203, 204), alla multna på
vattendragens botten och göra denna småningom högre; varje år
ökas den helt sakta med några centimeter förbrukade liv.
Dammen blir grund, sjöns vik blir smalare och beredd att lämna
högre växter plats och mark, och vegetationen stiger från
vattenväxter till träskväxter. Algerna och de flytande örtväxterna
trängas tillbaka, och på höga stjälkar vagga sig i vinden slanka
svärdsliljor (Iris), kalmus (Acorus), ranunklar, fackelblomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
