Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Humusämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
342
runt tal finnas 200 dylika hår på ett blad, och deras kolvliknande
små huvuden äro körtlar, vilka utsöndra en klar, klibbig,
segflytande, tradig massa, som i solskenet tindrar och glänser såsom
en daggdroppe, vilket också förskaffat växten dess namn.
Skakas bladet av blåst och regn, frambringar detta ingen förändring
hos håren, och om vinden ditblåser sandkorn och jordpartiklar
eller man avsiktligt ditlägger små splittror av glas, kol, gummi,
socker eller små mängder av klister, vin, té, eller vad annat som helst,
som icke innehåller kväve, så ökas visserligen vätskans utskiljande
något och avsöndringen blir också sur, men intet pepsin avsöndras
och ingen förändring i hårens riktning och bladkanternas läge
kan förmärkas. Men så snart en insekt, som håller de glänsande
pärlorna på håren för honungsdroppar, slår sig ned på bladet för
att frossa på läckerheten och därvid berör körtlarna, eller om man
på bladet lägger små bitar av kött eller äggvita, ökas utsöndringen
av den sura vätskan och av ett ferrnent, som på äggvitämnena
utövar samma verkan som pepsinet i djurens magsaft och
likaledes kan betecknas såsom pepsin. Insekterna fastna i den
klibbiga utsöndringen och medan de sprattla för att befria sig,
insnärjas de alltmera, i det att hår efter hår böjer sig ned och
uttömmer sin saft över dem, så att de snart kvävas av den
klibbiga vätska, som tillstoppar deras andningsorgan. Efter
förloppet av en till tre timmar ha samtliga hår böjt sig över
insekt-kroppen, i det att bladet antager en kupig form med uppåtrik
-tad konkavitet och slutligen ter sig som en knuten hand.
Efter ett par dagar eller något mera, beroende på insektens
storlek, är denna utsugen och smält, håren resa sig åter och
intaga sitt ursprungliga läge, och de blekta, osmältbara resterna av
djuren, såsom käkar, vingar, fasettögon, benskenor, klor,
åter-stå och bortblåsas av vinden från de numer torra håren, vilka
emellertid efter en eller ett par dagar åter utskilja den klibbiga
vätskan i form av en daggpärla. Myggor, men även litet större
flugor, myror, skalbaggar, små fjärilar, ja till och med sländor
fastna på daggörtens blad, av vilka merendels flera förena sig
om en så stor insekt som en dagslända. Om mängden av på
detta sätt fångade djur kan man göra sig en föreställning, då
man får veta, att på ett enda blad anträffats återstoderna av
icke mindre än 13 olika insekter. Huru ytterligt känsligt ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
