- Project Runeberg -  Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla /
382

(1914) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljuset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

382

kala, på tusen sätt skadade, men icke brutna. På dessa
väderbitna jättar framträda vindens alla viktigare formbildande
verkningar. Grenarna äro krökta och böjda, skotten förgrena
sig oordentligt och äro sammanflätade med varandra, kronorna
luta mot läsidan och ha mot denna mycket täta barr. Ofta
se de mot vindsidan ut som klippta. Mången gång står hela
stammen snett, vilket i synnerhet ofta förekommer på särskilt
utsatta ställen.

Vår bekantskap med växtens natur säger oss emellertid, att
den även mot vinden söker skyddsmedel, och det pålitligaste av
dessa är att gömma sig undan vindens makt. Vinden hindrar
tillkomsten av många högstammiga växter, vilkas förekomst
däremot gynnas av vindstillan i skydd av berg eller byggnader
eller i klyftor. Bästa skyddet för träden i skogen är, att de stå
tätt intill varandra; har emellertid genom någon olycklig
tillfällighet en öppning uppstått bland träden, genom vilken vinden kan
intränga, så åstadkommer detta också stor skada, och på långa
sträckor utmärka skadade träd och vindfällen dess väg. Värst
av allt är emellertid därvid, att marken blottas, dess skyddande
täcke av fallna löv blåses bort, jorden uttorkas och blir sprickig,
varigenom den oftast förvandlas till råhumus.

Många träd ha ett gott vindskydd i sina kronors parasollform,
som man så ofta beundrar hos Italiens pinier och som därstädes gör
landskapet så måleriskt. Pinierna äro typiska parasollträd,
vilkas svampform förskaffar dem den stora fördelen, att de lätt
bryta vinden, som blåser förbi deras smala kanter, som de
ständigt vända mot densamma. Hos andra, huvudsakligen tropiska
träd äro bladmassorna ordnade i våningar över varandra, en
gruppering, som i synnerhet vackert framträder på den såsom
prydnadsväxt mycket omtyckta Araucaria. Mellan dess
i olika höjd ordnade, horisontalt utstående blad har vinden
bästa tillfälle att komma fram utan att finna motstånd och
sålunda också utan att göra skada. I sitt hemland växer
arauca-riatallen enstaka eller i glesa dungar bland annat på de
chilenska Andernas stormomvärvda höjder och behöver fördenskull
ett pålitligt skyddsmedel mot vinden.

Vad växten för övrigt icke förmår mot vinden, det tager den
igen under jorden. Alla vindpiskade och till följd därav för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:04:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/univers/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free