Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växter, fåglar och insekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
394
Stinkmurklan behöver sålunda icke vidare bekymra sig om sin
avkomma, och i samma belägenhet befinner sig en oräknelig
mängd växter med enkel organisation: alger, svampar, mossor,
fräken, ormbunkar, som icke blomma, utan endast avsöndra
ytterst små sporer i sina s. k. »sporgömmor». För så vitt som dessa
växter icke åt vinden prisgiva sina sporer, synes dessas spridning
ombesörjas av insekter. Algerna i vattnet fästa sig vid varje
drickande eller badande fågel och komma med denna till nästa
damm eller sjö; sporerna hos de tusentals former av svampar, som
bilda ett ständigt dukat bord för skogens millioner kostgängare,
avlagras av larver och maskar i markens mest fördolda
smygvrår och gångar, och blott sällan fordras härtill särskilda
anordningar, såsom hos stinkmurklorna. Unnar sig växten en sådan
lyx, efterhärmar den de egenskaper, som göra blommorna så
begärliga för ett insekt hjärta, och avsöndrar en söt saft. En
sådan saft är den s. k. »honungsdaggen» på sädesfälten. Då
rågen blommar, finner man här och där nya ax, som äro
hopklib-bade av en egendomlig, klar vätska och se ut som vore de
ned-smorda med sirap. Ur dessa ax framväxa långsamt de
besynnerliga, violettbruna korn, som äro kända såsom den fruktade
»mjöldrygan» (Claviceps purpur ea), vilken avsöndrar den söta
saften och lockar med denna insekter, vilka sprida dess sporer.
Innan man kände dess farliga egenskaper, och ännu förmalde
den med säden, så att den vid brödbakning kom in i brödet och
förtärdes med detta, gav mjöldrygan, såsom under medeltiden,
upphov till en fruktansvärd sjukdom, den s. k. »Antoniuselden»
eller »dragsjukan», i vilken under svåra kval fingrar, händer och
näsa angrepos av brand och bortföllo.
Men även andra djurklasser än insekter medverka, såsom
ovan anmärkts, till blommornas befruktning. De klasser, som
härvid komma i fråga, äro huvudsakligen fåglar, flädermöss och
snäckor. Fåglarnas verksamhet vid befruktningen inskränker
sig emellertid nästan uteslutande till tropikerna, och läderlappar
och snäckor medverka endast sällan och då mestadels om
nätterna till befruktningen. Numer vet man vilka de blommor äro
som uppsökas av bestämda fåglar, och att dessa fåglar tillhöra de
tre grupperna kolibrier, honungsfåglar (Nectarinidce) och
honungs-sugare (Meliphagidce). Om den fulländning, denna ömsesidiga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
