- Project Runeberg -  Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla /
397

(1914) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växter, fåglar och insekter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

397

och tillgång till insekter, som skulle kunna hjälpa den, har den
icke heller. Däremot ha snäckorna övertagit bestyret. I de med
andmat beklädda vattensamlingarna finnes alltid en mängd små
snäckor, dels liknande små bruna tallrikar (Planorbis), dels
spetsiga hattar av ofta ansenlig storlek, men också helt små
och oansenliga (Limntea), vidare
bärnstenssnäc-kor (Succined) av alla färgskiftningar från
mörkbrunt till krämgult Alla dessa avbeta
betänksamt vattenytan och draga långa fåror på
andmatängen. Härunder besörja de också
frömjölets kringförande från den ena lilla
blomman till den andra. Hos Rhodea japonica stå
blommorna tätt trängda intill varandra på ett
slags kolv och äro på ett egendomligt sätt
tillplattade, så att deras blomblad komma att
ligga i samma plan med ståndarknapparna och
pistillens märke. Vid blomningen inställa sig
åtskilliga snäckor av släktet Helix, vilka äta
upp en del av blommorna, men därvid också
pudras med frömjöl, som de överföra till
pistillernas märken, då de krypa över till en annan
kolv.

Som man vet, ha blommor hos släktet Arum
ett egendomligt hölster, vari en rödbrun kolv
sitter (fig. 230). Detta hölster sammandrages
ungefär vid sin nedre tredjedel, men utdrages
bukigt åter nedanför insnöringen till ett slags
»kittel». Hos blommorna är kolven i sin övre
del besatt med manliga, i kitteln åter med
honblommor. Båda öppna sig emellertid icke
sam-tidigt utan först bli honblommorna mogna, och
först sedan de blommat ut, öppna sig ovanför dem
hanblommorna. I de varma blomhölstren krypa snäckorna gärna in. I
naturen stå alltid kolvar av olika ålder tillsammans, och
sålunda händer, att snäckan kryper in i en något äldre blomma.
Hanblommorna ha ingenting lockande för snäckan, som
inpudras av dessas frömjöl, men finner ingången till
honblommorna i kittelns botten tillsluten. Snäckan låter emellertid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:04:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/univers/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free