Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
435
någon uppmärksamhet åt detsamma. Följden av detta slags
djur- och växtgemenskap är nämligen de s. k. växtgallerna eller
cecidierna.
Envar torde väl någon gång ha sett ett växtgaller. Ekens
galläpplen förråda redan genom sitt namn sin karaktär, och
under sommaren träffas på bladen till allehanda träd och buskar
månggestaltade gröna eller röda utväxter, och till och med
rosenstånden i våra trädgårdar bära blott alltför ofta egendomliga
små hårknippen icke olika en lurvig liten peruk. Alla dessa
bildningar äro emellertid galler eller galläpplen och utgöras av
sjukliga ansvällningar av cellvävnaden i växten (fig. 250). Dessa
ansvällningar äro bestämda att giva insektens yngel skydd och
näring och framkallas av en mängd insekter: flugor, i synnerhet
av gallmyggornas grupp, några skalbaggar och fjärilar av
veck-larnes familj, bladlöss, såg- och gallsteklar. Fordom antog man,
att varje stekelart vid äggläggningen avsöndrade ett för arten
egendomligt gift, som orsakade galläpplets tillkomst. Man fann
emellertid snart, att detta icke gärna kunde vara fallet, enär en
mycket lång tid kan förgå mellan äggets läggning och galläpplets
bildande och att galläpplet icke bildas förrän den lilla larven
lämnar ägget. Dör ägget dessförinnan, bildas icke något
galläpple, varför dettas uppkomst måste bero av den lilla larven och
dennas beteende, sedan den krupit ut ur ägget. Ännu vet man
emellertid ingenting om detta; man ser nämligen blott
verkningarna och finner, att galläpplet och insekten föra ett av
varandras tillvaro betingat samliv.
Larven ligger i galläpplets mitt, där den åstadkommer en
retning hos de närmast liggande cellerna, vilka börja livligt
tillväxa, dela sig samt fortplanta retningen till andra närgränsande
celler, varigenom larvens bostad, galläpplet, uppstår. De larven
närmast liggande cellerna bli rika på näringsämnen, och
boningens yta bekläder sig ofta med hår och borst, som hindra
fiender att intränga; larven i galläpplet har nämligen sådana. Eller
ock avsöndras en söt vätska, som lockar myror, vilka sedan hålla
vakt och hindra andra insekter att angripa galläpplet. Men när
larven är fullvuxen och icke längre behöver äta och växa,
försvinna även födoämnena i larvens boning, och väggarna bli i
stället tjocka och hårda, varigenom larven ostörd av yttre för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
