- Project Runeberg -  Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla /
453

(1914) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormar, vulkaner och jordbävningar - Tornados

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

453

På oceanen bildas i cyklonens centrum mestadels en väldig
stormvåg, som framskrider på samma gång som virvelstormen
och såsom en allt härjande flod rullar fram över flacka kuster.
Under orkanen på Barbados år 1831 bröto sig vågorna över öns
nordspets över en klippa, som sköt upp 22 m. över den vanliga
flodhöjden. Vid den stora cyklonen i Kalkutta i oktober 1864
steg Hoogly i hela sitt nedre lopp hela 7 m. och bortsköljde hela
öar. Vid den stora orkan, som hemsökte S:t Thomas, träffade
en väldig våg den lilla ön Tortola och härjade denna så
fruktansvärt, att en tid rykten gingo, att ön fullständigt gått under.

Cyklonens fortskridande rörelse utövar på vindstyrkan i
dess omkrets ett betydligt inflytande. Rör sig hela stormfältet
åt väster, måste hastigheten hos den i samma riktning blåsande
vinden ökas med den framskridande rörelsens hastighet och
vindstyrkan sålunda förstärkas, varemot den åt öster jagande
luftströmmen delvis upphäves. Denna olikhet hos vindarna är
välbekant för sjöfararna, vilka också kalla cyklonens ena,
våldsammare halva för den »farliga», den andra för dess »ofarliga»
halvcirkel.

Utom dessa väldiga och långvarigare orkaner finnas även
andra stormar, som ha en blott ringa utsträckning och
mestadels bilda snart övergående företeelser. Sådana stormar äro
»tornados», de i Amerika s. k. »northers», »skydragen» eller
»trom-berna» och de såsom »byar» bekanta vindstötarna. Om dessa
stormar också inskränka sig till mindre områden, anställa de
emellertid ofta icke mindre fruktansvärda härjningar än
Antillernas eller Indiska oceanens stora orkaner.

Nordamerika är företrädesvis tornados’’ hemland. Såsom
virvelstormar av ringa lokal utsträckning ila de mestadels i riktning
mot nordost genom det vida rummet mellan Klippbergen och
Alleghanies med en hastighet av 45-250 m. i sekunden.
Längden av deras bana utgör i medeltal endast 45 km. med en växlande
bredd från 12 till 3,000 m. Tung, kvalmig luft och mörka moln
vid horisonten äro deras förebud, blixt, åska och hagel deras
följeslagare, och överallt utmärkes deras väg av spåren av deras
förintande våldsamhet. Huru fruktansvärd en tornado kan
vara, visar bäst den förödande tornado, som den 27 mars 1890
tog sin väg genom Ohiodalen. Mest förödande visade den sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:04:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/univers/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free