Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkanerna - Sinterterrasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
474
lösta mineralbeståndsdelar till jordytan, där de utkristalliseras
och avsätta sig till sällsamma bildningar, ofta i kraterform.
Detta är i synnerhet förhållandet med de s. k. geysirs eller
inter-mitterande heta källor, vilka äro bekanta från Island,
Yellow-stone Park i Nordamerika, vilket är ett gammalt vulkanområde,
och nya Zeeland. Som man vet, arbeta geysirs icke oavbrutet,
utan uppsända endast efter vissa mellantider en större eller
mindre vattenstråle; de äro, såsom ovan nämndes, intermittenta
källor. Denna deras egenskap förklaras på sådant sätt, att man
antager, att vattnet stockas i en mer eller mindre vertikal kanal,
vars undre delar äro utsatta för ett mycket högt tryck. Då
genom värmetillförsel från jordens inre den högt över 100° C.
belägna kokpunkten - på 10, 50, resp. 100 m. djup motsvarande
121°, 159°, resp. 185° C. - uppnåtts vid marken, uppstå
gasblåsor, vilka i de högre lägena starkt utvidga sig. Härigenom
ut-drifves vattnet och trycket minskas starkt. Vattnet kommer på
ett nästan explosionsartat sätt i kokning, till dess att hela
vattenmassan avkylt sig så starkt, att lugn åter inträder. Det
utslungade vattnet flyter delvis tillbaka och nytt vatten tillföres
underifrån, så att, sedan tillräckligt med värme ditletts
underifrån, spelet åter kan börja.
Till de vulkaniska företeelserna räknas även de heta källor,
som, rika på kiselsyra och kalisalter, avsätta dessa i
terrassformigt över varandra belägna vattenbäcken, såsom t. ex. i
Yellowstone Park eller på Nya Zeeland, där de förnämsta av
dessa s. k. Sinterterrasser förstördes av en jordbävning (fig. 262).
En viss likhet med de äkta vulkanerna äga slam- eller
dy-vulkanerna. Många sådana ligga på vulkanområden eller i
sådana trakter, som under tertiärtiden varit vulkaniska, såsom
vid Parma och Modena, vid Kronstadt i Siebenburgen, på Krim,
Island och Java, medan andra förekomma även utanför dessa
områden. De flesta gyttjevulkaner äro jämförelsevis
obetydliga och utspy gyttja, saltvatten och gaser. Man känner likväl,
t. ex. vid Baku, gyttjevulkaner, som äro flera hundra meter höga.
Ur dessa utströmma även petroleumgaser.
I de vulkaniska områdena förekomma talrika av vulkaniska
ångeruptioner bildade s. k. »puffrör», »skottsår» eller »diatremer».
Sådana förekomma vid randen av Schwäbische Alb, där 127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
