Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glaciärer och istid - Laviner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
486
sorna. Sålunda smälter och, avdunstar den i de europeiska
Alperna ofta förekommande varma vind, som fått namn av
»föhn», på tolv timmar ett snölager, som stundom kan äga en
tjocklek av 3/4 m. Även regn och dimma befordra
snösmältningen och slutligen bidrager den ständiga avdunstning, som
fortgår även vid lugnt väder och vid temperaturer under
fryspunkten, icke obetydligt till snömassornas minskning.
Laviner. - På denna långsamma väg minskas emellertid
icke uteslutande högfjällens snömassor. Dessa vandra fastmer
ofta själva ned i dalarna för att i dessa smältas av värmen.
De snömassor, vilka på detta sätt störta ned utför fjällens
branter, bilda de illa beryktade och mycket fruktade snöskreden, de
s. k. lavinerna, som ofta komma med sådan regelbundenhet, att
gamla bergsbor, som förstå sig på väderlekstecknen, ofta av
snöytornas blotta utseende kunna förutsäga, när snöskredet skall
komma. Lavinernas väg är också ofta utstakad i bergens
sidor, och i dessa i klippan ingrävda rännor och fåror, de s. k.
»lavinbanorna», glida varje vår snömassorna ned, tävlande med
bergströmmarnas vildvatten i våldsamhet och plötslighet, till
dess de, nedkomna i dalarna, utbreda sig över vida grusfält. På
sluttningar, vilkas lutning överstiger 50°, glider snön ned icke
blott i lavinbanor, utan störtar också ned i väldiga massor över
själva bergväggarna. Alltefter det underlag, varpå snön vilar,
och snöns egen beskaffenhet, utbilda sig lavinerna på olika sätt
och ha i enlighet härmed också fått olika namn.
Mest fruktade äro de s. k. »vinter»- eller »stoftlavinerna», vilka
uppstå oregelbundet och på visst sätt äro snöstormarnas
våldsammaste form. Nyfallen snö, som ligger på det glatta underlag,
vilket bildas av gammal, dessutom på ytan nedisad snö, bringas av
en vindstöt i glidning och växer genom allt större hopade massor
i vikt, tryck och rörelsehastighet samt rutschar sålunda utför
en bergvägg. Den verkan, som härvid åstadkommes, är dubbel,
Å ena sidan höljer den nedstörtande snöoceanen på några
sekunder hela trakten, hus, kreatur, människor, så fullständigt, att de
i många fall ligga djupt begravna i snön och endast den
skyndsammaste hjälp förmår bringa räddning. Å andra sidan blir den
sammanpressning av luften, som vållas av snömassornas hastiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
