Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laviner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
490
niskor, hade ett innehåll av 350,000 kub.-m. Man har sökt
beräkna, huru stor den andel är, som lavinerna taga i hela
snömängden på ett visst område. Av de 143,179,948,725 kub.-m. snö,
som i medeltal årligen falla i hela Schweiz’ forstområde, komma
1,727,989,200 kub.-m. snö på S:t Gotthardsområdets 32,400 har.
Som på detta område komma 25 procent av hela massan, sättes
årligen genom lavinerna på S:t Gotthard en snömassa av i runt
tal 325,000,000 kub.-m. i rörelse. Dessa tal bli förklarliga, då
man erfar, att t. ex. under vintern 1887-1888 i Schweiz’ Alper
räknades icke mindre än 1,094 laviner; och huru många torde
icke ha förblivit oräknade!
Bästa skyddet mot laviner bildas av storskogen; detta visste
redan de äldsta alpborna, som belade avverkningen av dylika
skogar med bann, varför de också kallades »bannskogar». Genom
kraften hos sina högväxta, starka träd hindra de de snömassor,
som vintertiden hopa sig, från att lossna och glida ned; de hindra
sålunda uppkomsten av grundlaviner, men förmå däremot icke
uppehålla laviner, som redan kommit i rörelse, och efter några
år skulle de fullständigt dukat under för lavinens mäktiga
stot-kraft. Har dessutom skogen genom uthuggning glesnat, har lavinen
fritt spelrum att grundligt förstöra densamma. Sålunda rasade
vintern 1877-78 i norra Steiermark två laviner, som tillsammans
skadade en skogsyta av 44,390 kv.-m. med 3,320 träd. Det
tillhör icke heller sällsyntheterna, att lavinerna genom lufttrycket
fullständigt rycka upp skogslotter med rötterna eller avbryta
trädstammarna som tändstickor och strö dem vitt omkring;
varje dal i högalperna lämnar årligen flera exempel härpå än som
är önskligt. Man söker också på alla sätt med konst skydda sig
mot lavinernas härjningar. Sålunda byggas t. ex. husen på
sluttande mark på sådant sätt, att lavinen glider över deras tak,
man uppför bakom byggnaderna s. k. »klyvningshinder» eller
»av-kastare», d. v. s. höga, kilformigt uppåt bergssluttningen riktade
stenprismor, som klyva och avleda lavinen, uppför gallerier av
trä eller stenvalv, tunnlar över vägar och järnbanor, ja till och
med murar till skydd för hela byar. Likaså söker man hindra
lavinernas uppkomst genom gropar eller terrassbyggnader, men
ännu bättre genom talrika, blott en meter höga, längre eller
kortare murar eller rader av träpålar dier järnsprintar, vilka uppföras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
