- Project Runeberg -  Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla /
512

(1914) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Istiden - Orsaker till den stora istiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ragunda fann nämligen frih. De Geer en yngre, med istidsleran
sammanhängande lagerserie, i vilken de årligen avsatta lagren
kunde räknas. Ovanpå en morän avlagrad varvig lera vilade
i en 24 m. djup ravin en svart fin »fjordlera», som högst upp
övergick i en i Gedungsen avsatt, med lerränder växellagrad sand,
innehållande växtlämningar, i vilka de årliga vårflödena tydligt
kunde avläsas. Då de översta, till följd av förvittring otydliga
lagren uppskattats till 1,6 m. räknades härstädes sammanlagt
7,000 årsskikt, ett tal, som enligt frih. De Geers mening angiver
tiden mellan inlandsisens avsmältning och »Vild-Hussens»
ingripande 1796. Frih. De Geer hade sålunda kunnat
sammanknyta tiden för landisens börjande avsmältning i Skåne med
nutiden och funnit, att hela tiden sedan dess utgör i runt tal
12,000 år. Det är klart, att frih. De Geers undersökningsmetod,
tillämpad på istidsföreteelserna i andra länder, framför allt i
Nordamerika, måste leda till utredning av en mängd ännu dunkla
frågor, angående istidens samtidighet i olika länder, samt
framför allt kunna avgöra, huru lång tid, som förflutit, sedan den
började upphöra; härmed skulle man kunna med väsentlig
noggrannhet fastställa en tidsperiod i geologien.

Många teorier ha uppställts angående orsaken till den stora
istiden
. Istäckenas och glaciärernas utbredning och förändring
liksom även de levande väsen, som funnos före istidens
inbrytande, synas visa, att istiden icke sammanhänger med en
polartrakternas avkylning under den näst föregående
tertiärperioden, utan bildar en självständig klimatperiod. Astronomien lär
oss, att nordpolen icke intager ett för alltid bestämt
oföränderligt läge, utan fastmer beskriver en oregelbunden större eller
mindre kretsrörelse. En förskjutning av nordpolen med
omkring 10° till trakten av Spetsbergen skulle vara en alldeles
tillräcklig orsak till utbredningen av de europeiska och
nordamerikanska istäckena och samtidigt förklara, varför icke även Asien
nedisades. Sydpolen skulle samtidigt ha undergått en
förskjutning emot Nya Zeeland, som liksom Tasmanien och Sydaustralien
bar stora glaciärer. På Nya Zeeland finnas dessutom på de gamla
moränerna en äkta lössbetäckning, som visar, att även därstädes
ett interglacialt klimat varit rådande liksom i Europa och
Nordamerika. Detta skulle betyda, att jordaxelns förskjutning för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:04:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/univers/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free