Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planeterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lika kraft på Mars kunna kasta en sten 2 1/2 gånger längre än på
jorden. Planetens axellutning mot ekliptikan utgör 20° 12’, således
blott föga mer än jordaxelns, som är 23° 37’, och därav följer,
att på Mars liksom på jorden icke blott dag och natt, utan även
de särskilda årstiderna följa på varandra.
Redan 50 år efter teleskopets uppfinning såg man mörka fläckar
på Mars, men den första verkliga kartan över Mars’ yta
upprättades först 1836–37, då man också vid Mars’ båda axelpoler
fann vita fläckar, som äro vidsträcktare, då polerna ha
vinter, mindre, då sommar råder. Kännedomen om Mars riktades
därpå av den italienske astronomen Giovanni Schiaparelli,
f. 1835, d. 1910, vilken ansåg de mörka fläckarna för hav och betecknade
de ljusare delarna såsom öar och av havsarmar genomskurna
fastlandsmassor. De vita fläckarna vid polerna förklarade
han för snözoner och såg i de mörka linjer, vilka, utgående
från »haven», genomdrogo fastlanden, »kanaler». Dessa tedde
sig sedermera såsom ett nät, vilket överdrog kontinenterna,
stundom på en sträcka av flera hundra till mer än 4,000 km. med
en bredd av omkring 120 km. Ytterligare undersökningar, som
under särdeles gynnsamma omständigheter, såsom lugn, klar
och genomskinlig luft, anställdes av den amerikanske astronomen
Lowell i Arizona på Coloradoflodens högslätt 2,000 m. över havet,
ha visat, att Mars’ atmosfär innehåller vattengas ävensom syre,
varav följer, att planeten har de atmosfäriska förutsättningarna
för att enligt vår uppfattning kunna härbärgera levande väsen.
Som emellertid Marsatmosfären icke är särdeles rik på vattengas,
är den genomskinlig, och likaså förekommer blott obetydligt
med moln och nederbörd i densamma.
På Mars snöar det alldeles som på vår jord, och då på våren
snön smälter, försvinner också snötäcket från ett gott stycke av
den förut snötäckta polen, vars iskalott blir mindre, medan det
mörka, av tövatten bildade brämet kring densamma blir bredare.
Mars’ nordliga halvklot kan glädja sig åt en lång och måttligt
varm sommar och en kort, mild vinter, till följd därav att planetbanans
nära sex gånger större excentricitet än jordbanans på
norra Marshalvan förlänger vår och sommar med 73 Marsdagar
men på den södra förkortar vår och sommar med lika mycket, varemot
höst och vinter i stället förlängas. Den södra Marshalvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
