Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planeterna - Marskanalerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en temperatur av +8°, medan temperaturen om vintern vid polerna
måste falla till under -200° C. Vid en sådan köld kan det
liv, som möjligen torde finnas på Mars, icke vara särdeles yppigt,
och därtill visar den låga specifika vikten hos Mars av 4,0 i jämförelse
med jorden, vars specifika vikt är 5, att största delen av
planeten består av sten i motsats till jorden, vars största del utgöres
av en metallisk kärna.
I motsats till jorden, där landets yta täcker endast omkring
26,6 proc. av klotet, medan resten täckes av hav, är, såvitt man
kan se, landet vida mer förhärskande än havet. Men liksom på
jorden utgöres också på Mars det nordliga halvklotet huvudsakligen
av fastland och äger endast ett fåtal vattenbäcken, medan
tvärtom det södra halvklotet nästan alldeles täckes av grunda hav,
vilkas vatten genom avdunstning måste vara mycket salt och
redan av detta skäl, utom att de under största delen av året
täckas av is, knappast kunna hysa något djurliv. Hela det norra
halvklotet består nästan uteslutande av en sammanhängande
landmassa, som sträcker sig långt åt söder. De ständigt djupblå
områden, vilka måste vara vatten, intaga däremot en blott
ringa plats, och till dem hör förnämligast den åt söder öppna havsbukt,
som fått namn av stora Syrten. På fastlandet ser man
sällsamt raka, ytterst fina linjer, såsom kortaste förbindelser
mellan större vattensamlingar, sträcka sig från polerna, vilka vid
snösmältningen lämna tämligen mycket vatten, till mindre och
större vattensamlingar. Dessa linjer äro de redan omtalade
»Marskanalerna») vilka för att bli synliga måste vara minst 60
km. breda och sålunda alls icke några kanaler i samma bemärkelse
som kanalerna på vår jord. Förut ansågos dessa kanaler
för en optisk villa, till dess att slutligen 1905 deras verkliga natur
fastställdes med den fotografiska plåtens tillhjälp. Det visade
sig därvid – ett förhållande, som också bekräftats av de
medelst de bästa refraktorer gjorda undersökningarna – att
dessa kanaler upplösa sig i intill varandra radade rundade fläckar
av olika dunkelhet, vilka icke blott löpa rakt fram, utan även
visa bågformiga krökningar. Den bästa förklaring, som hittills
lämnats på dessa egendomliga företeelser, är att man i dem har
att se samlingar av vegetationsområden längs fina, för oss osynliga
vattendrag. Lowell, som i genomsnitt ett hundratal gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
