Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världarnas uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
601
Vad blev det nu av dessa ringar? Vid avkylning kondenserade
sig de tätare delarna först, och ringen bestod då av dels
fasta, dels gasartade massor, varvid de fasta massorna ständigt
ökades i mängd på de andras bekostnad. Om ringen vore fullkomligt
likformig, så skulle förtätningsprocessen ske på samma
sätt på hela dess omfång, och ringen skulle antingen fortfarande
förbli en verkligen fast ring eller sönderfalla i en grupp planeter
liknande dem, som finnas mellan Mars och Jupiter. Man kan
likväl vänta sig, att somliga delar i allmänhet äro tätare än
andra, så att ringen småningom sönderfaller i några större delar,
vilka fortfarande röra sig kring solen. Är emellertid en av
dessa delar så stor, att den genom sin attraktion småningom
förenar de andra delarna med sig, så återstår till slut en planet,
som består av en tämligen tät kärna och en ofantlig atmosfär
glödande gas. Denna kropp måste rotera i samma riktning som
ringen vrider sig, enär ringen roterade såsom en kompakt kropp
och sålunda dess yttre delar rörde sig hastigare än dess inre.
Den av sin glödande atmosfär omgivna planeten skall fördenskull
rotera och i liten skala framställa en avbild av den av sin
atmosfär omgivna sol, från vilken vår betraktelse utgick. På
samma sätt som solatmosfären småningom förvandlade sig i
ringar och dessa ringar småningom förtätade sig till planeter,
skola också planetatmosfärerna vid tillräcklig utvidgning bilda
ringar och dessa ringar åter drabanter. Hos Saturnus har
emellertid en av ringarna varit så likformigt beskaffad, att dessa
delar kunnat kondensera sig utan att åtskiljas, och på detta sätt
uppstodo Saturnus’ ringar.
Alldenstund det bland solatmosfärens beståndsdelar också
finnas så glesa och flyktiga ämnen, att de icke kunna förbinda
sig till en ring eller till en planet, så måste de ständigt kretsa
kring solen och framkalla en sådan företeelse som zodiakalljuset
eller den svaga ljuspyramid, som man hos oss under klara
vinter- eller våraftnar efter skymningen ser snett uppstiga på
västra delen av himlen om sommaren och hösten, däremot före
dagens inbrott på östra himlen och som består av ett solen
omgivande moln kosmiska småpartiklar, vilka reflektera solljuset.
Kometerna ansåg Laplace för små, från solsystem till solsystem
irrande töcken, vilka uppstå genom kondensation av den i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
