Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panspermien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intressens relativa obetydlighet och intighet. Men då vi, vidgande
vår blick, finna, att vår mäktiga sol endast är en av oräkneliga
millioner solar, dess hela system endast en försvinnande del av
universum, så öppnar sig för andens öga en omätligt
vidsträcktare rymd, och vi finna, att vi i världsalltets byggnad lärt känna
endast en liten vrå. Först då vi sammanfattat alla de stjärnor,
stjärnhopar och nebulosor, som teleskopet visar oss, i ett enda
system och känna rörelserna och de orsaker, som verka såväl i
det hela som i dess delar, då först skola vi ha löst problemet om
det materiella universum i dess största omfattning. När eller om
någonsin den tiden skall komma, förmå vi icke säga. Ce que
nous connaissons est peu de chose, mais ce que nous ignorons est
immense! (»Vad vi veta är en obetydlighet, men vad vi icke veta
är omätligt») sade en av astronomiens och naturvetenskapens
stormän, markisen Pierre Simon Laplace, på sin dödsbädd 1827,
sedan han ägnat sitt liv och sitt väldiga snille och skarpsinne
till utforskande av universums hemligheter. Men till och med
vissheten, att vårt släkte ännu under århundraden icke skall
kunna göra något annat än samla de stenar, av vilka i en
avlägsen framtid universums byggnad skall uppföras, får icke avhålla
oss att bidraga med vår del; även det enskilda och lilla är vackert,
då ren och fri andlig verksamhet tillkämpar sig det, och sådana
framgångar, hur ringa de än kunna synas, äro långt mer
upplyftande och tillfredsställande än segerns blodiga lagrar, på
samma gång det tysta, stilla arbetet skänker en välbehövlig
tröst och åter tänder hoppet om bättre tider för en värld, där
hatets och maktlystnadens furier så ofta slipat svärdet och tänt
brandfacklan till kulturens undergång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
