- Project Runeberg -  Unorsk og norsk, eller Fremmedords avløsning /
36

(1881) [MARC] Author: Knud Knudsen - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Assiduitet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Assiduitet — Astronomi.
36
Assidnitet, stnevsamuet, lQZerdigliet, utllal
dennet.
Assiet(te) (Asjet), (liten) tallerken. bord
brikke?
Asfignabel, som kan anvises", o: god
kænnes, påtegnes, stemples.
Assignant, utsteder av «Anvisning" (W2ln=
viser"). Se d. o.
Assignat, l»ser, inirier av «Anvisning".
Assignatarstns), mottager, ihændehaver av
AnVisning".
Assignation, tilvlsning? Jfr. Anvisning.
Asstgnere, utstede, avgive, utgive en W2ln=
toiSning".
Asfimilation (Intus-Suscevtion), in-op
tagelse, inlemmelse, tilegnelse, *mæltiHg, e
(»: Fordpielse).
Assimilere, inlemme; tilegne sig, *mælte,
in-opta^e (H. D.), (o: forbøie); *smælte
(i magen). A. dem med 9§, jævne dem
med os.
Assiser, overdomstol, overret (i Frankrige) ;
ting, sak-ting (i England).
Assistance, hjælp, hånd(s)-rækning.
Assistent, medhjælper, handlanger; skriver;
hjælpe-. Told°A., hjælpe-toller.
Assiftenst)shns, låne-hus ( hvor Trcenqende
mod Pant og Renter tunne faa Penge
til Laans". I^lold. Også hos J. L.).
Pantelåns-hus (H. P. S.) el. bare pante
lån.
Assistere, hjælpe (til), gå til-hånde.
Association, lag, samlag, samfund, sam
hald. (Kjpbm.), handels-lag, -samlag
(jfr. Bolag): sanilun6s-an6 (L. K. Daa).
$bc=sl., tanke-sammenhæng.
Associationsfrihel», samfunns H. D.
Asfociationsret, samfunds-frihet, s.-ret,
samlings-ret.
Asfociationstanke, samlings-tanken, sam
menslutnings-t. (det n. »Dagbl.«).
Associs (Kjpbm.), (uan6els.)f2elle. lulles
man (H. D.), medhandlende, -handler,
lags-man, *lag-man. Jfr. Komftllgni.
Associere sig med, ga el. gi sig i lag med,
enes. Vi have asforieret os, vi har
slåt os sammen.
Assonan(t)s, klang-liknet : lialv-rim (d. e.
der bare selvlvdene, ikke medlvdene,
g^r rim, f. e. blod og stor).
Assorteret: vel a., 30M nar 3tort forråd,
nar n. n. vare i stort utval(g), nar mange
«lag (af Bamme vare). Er Vel a., kar
stort utval(g).
Assortiment, forråd- (vllle-)utval(g) : vare
oplag.
Assortimentshandel, al- (el. mang.) vare
bandel? mang-n. (o: nandel med varer
av mange el. de fol3k)elligste slag).
Asfnrance (Asseturants), trygd, f., trygding
(Lm.), trvggje, k., borgen? advr(g)Bel?
abvrgsle, f.? abvrgsling? vil
kar (i’-o’), visze, f.? 3: Borgen, Sikker
het» (gl. n. vissa, 3: Borgen). (Forsik
ring 03 sikker er unorske), sfr. Kautivn
og Klassifiklltion.
Assnranceforening «od Ildsvaade, brand
gilde (N. v.), brand-lag? brand-kasse?
»BNtte nus i br.kazsen» ? «Lr.kassen inne-
star for det«.
Assuranceprcemie til Brandkasfe, brand
penge. H. D.
Assurancefelsiab. H. D. taler for gilde,
som fer sagdes om et broderskap og
ænnu brukes i S»nderjylland i mange
sammensætninger, såsom dranH-, m»del-,
lia- (»kvægforsikrings«-), 6»6e-gil6e (»de
gravelsesforening»;); tr?g<ie-lag? visse
lag? Jfr. Assurance og Selstad.
uranb ør, Slgfurcttr (=jtt), «forsikrer»,
trygger? (borgen?), ad^rg^ar? vågar?
Æn *berge, *berging og dv. bergar om
assureie osv.? * Berge, o : bestytte ; bringe
i Sikkerhet», frelse. Også *borge er =
forsikre.
Assurere, «forsikre», tryggje? trygde (Lm.),
vårde(o) (sv. * varda, våla), åbyrgjast(y’)?
vilkåre(r-o’), våge? visse(ar)? »Det skal
eg visse», 3: det skal jeg love el. inne
sta for. A. mod #ibéDoabe, *sætte i
brandkassa. Huset er assnreret mod
Ildsvaade, n. star el. er sat i bland
kassen. A—t, våra’ (for varda’(o)?), om
gods. Jfr. Betrygge mod Tab.
Aster Tripolinm (©tranburt), blå-stjæme.
(S«r).
Asteroider, sma-planeter (H. P. S.), små
stjærner. Jfr. Planet.
Aftma, trangbrystighet, tunghet for brystet,
ånde-ned (H. D.), stakåndethed (H. D.),
(stakkot, ståkkot, o : kortvarig, finnes og
i *). Jfr. kvæve, f., kjøve, f., kvav,
kov(oo), n. Disse ord tyder dog kanske
bare Tungbrystethed, ikke egtl. Astma,
(Jfr. Kvcrrkesot, n. 0., og tvcerkesvg, t. 0.,
i ældre dansk).
Aftmatist, trang-brystig, stakåndet (H. D.,
Molb.), *tung-blæst. ?lr. Stakllllndet.
Astrolabium, hejde-måler(H.P.S.); vinkel
måler. H. P. 8.
Astrolog, stjærne-tyder.
Astrologi, stjærne-tyd(n)ing, stjærne-kunst;
stjærne-spådom (Folkevennen), at spå av
stjærnerne.
Astrologisk, f. ©. Granstning, (gr.) i stjærne
tydning; stjærne-tydende, -tydig. H. P. S.
Astromanti, d. s. s. Astrologi.
Astronom, stjærne-kyndig, -kænner? sturne
gransker, s.-kiker, s.-kure, en (H. D.).
Jfr. stjærne-kunnig (t. o.), s.-lærd (H. D.).
Astronomi, stjærne-lære, f., s.-kyndighet,
*himmel-kunne (t. Himmeltunde) ; stjærne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:05:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/unorsk/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free