Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Efterhøst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efterhøst — Eftersøgning. 147
Efterhoft ( ben fUbigere HM"), sejn-haust?
Efter *sejn-haustes, o: sent paa Hpsten.
Efterkommer, etter-komar, m., ætting, m.
Jfr. Mtling.
Efterlade, lejve etter seg.
Efterladelse (Levnelse), lejving, f.
Efterladensiab (efterladte Midler), av-latiuF,
m. ; etter-lejve, f. (fl. -vor), av-lejve, f. ;
lejvn, f.
Efterleverste, *enkje.
Efterligne, ta’ etter; (sFge at e.), hærme
(-de); (for Spot), hærme etter. Eg kan
inkje h. det, o: ikke nøie gjengifte det.
H. etter byfolket, o: ville vcere som —.
Efterlignelfe (Billede af), likning, f., lik
nelse, n., like,*f. Jfr. likjende, n.; likan,
n. (manslike, n., manlikan, n. — i
«Folkevis. «).
Gfterlignelsesvcerd, farande.
Efterligning (eftergjort Arbeide), etter
gjærd, f.
Efterlyse, lyse etter (-te).
EfterlyslNNg, *etter-lysing.
Gfterlßen (Forfplgelfe), etter-laup, v.
Gfterlstber, *etter-gangar.
Eftermad (i Modf. til Skemad), tur-mat,
m.; (Efterret), *etter-mat, atved-m. (d :
Tilmad). (Atved, o : atmed — atåt, til,
tilfammen med). Jfr. Dessert.
Eftermiddag, aftan, m. (æftan, æfta);
aftanside, kvældside. E—s-Nlad (Mel
lemmad), æftas-vær(d), *non, *nons-mat
(Sexe), *undorn, m., djktar-bete (-te
b.), m.
Eftermcele, etter-mæle, n.
EfterNpler, atter-^an^ar, m., etter-^.; etter
sug*, m., elterli^Fer. Jfr. Npler. Jfr.
etter-sZete, f., o: NMn, det at En sidder
efter.
©ftcrrcttttng (efter t. Nachricht?), nyt,
ti(6,)end, f., spurning, f. (u’), spurlag, n.,
spurna(d), m. (sporn) ; fretnad(ee), m.,
fretning, f. (»siste fretnaden er sannaste*),
«bud, f., bad(o), n. (som Nvis-E., Lm.),
*bådskap, n. (Lm.), helsing, f. ; (dunkel),
nysn, f. (nøs’, v’), visend, f., fråsægn(e),
f. Ond E., il’-sægn, f., u-tidend, f.
Jfr. Bested. E. faa om, frette(ee), spørje
(y), s. til, højre. Ofte : s. og højre,
(sammen).
Gfterrettelig "aktande, *sætande, sæteleg
(om ting og pers.) ; pålitelig, at lite på.
»Tilforladelig« smaker av zuverliihig.
Vi siger neml. ikke (at) tilforlate sig el.
forlate sig til.
Efterrettelighed, sæt, n. D’er inkje sæt
på deM.
Eftersagn (=figclfc)f hærming, f.
Efterse (se til, besigtige, f. E, Garn, Fcelde),
sjå etter, vitje(i’), ar. (Dy. vitje, f.,
©fterf^lt). »Dej vart ettersedde i sau
mom«.
Gfterseelfe, etter-sjåing, f., -syn, f. Jfr.
Efterse.
Eftersendelse (Paahexelse?), *etter-gjærd
(av «gjære etter«); jfr. utsending, f., om
f. e. utøj, som ved troldom tros utsendt
til el. påført et hus.
Esterside, etter-side, f. På etter-si(d)a el.
bare : ettersida, d. e. bak-efter, senere.
(gftetfige (ordlydende: referere, citere),
hærme (-de). Eg kan inkje h. det, o :
gjengifte det orbret. Det var ikkje ret
hærmd, rigtig refereret.
Efterfkrift, etter-skrift, f.
Eftersiud, jfr. etter-skjøjt, m., d: Tilla>g,
Anhang".
Eftersioegt, Zet, f., 2vllc>m(in)e, f.; ekter
kommere.
Eftersiceng (noget, som fotnmer for sent),
etter-3lNp’, m.; jfr. atpa-3l2en^, m., o:
Tilgift, Tillcrg".
Eftersioet (nyvoxet Grces efter HMcrtten),
hå, f., t«(d)e, f., nv-Ia6e(o), m. (-1363,
-lå), etter-slåt, m., etter-gror, m., av-
I»(<i)e, m. Mk. na-enF, f.; -rlNli’, o:
hå, utbred til tørring ; -ful’ (om Kreatur) :
ful’ og stiv av græsgang i håen; -grod’,
o: begroet med hå; -slætte, n. (Gfter
flcet); -tZerre, o: hå- TMk. Grcesning
pall E., hå-bejte, n. Jfr. Mvred.
GftersMllg (i et Kar), då’m, m., dæme, n.;
udarn.
Gftersmerte, etter-værk, m.
Eftersmcek, bak-slæng, IN., etter-kast, n.,
etter-slæp’, m., etter-støjt, -slæng, m.;
bak-slag (? o: Slag el. Stpd fra Bag
siden").
EftersNllt, etter-røde, f.
Eftersnalker, jfr. labroder.
Efterfom, *etterdi, då, *avdi, sida(n).
Efterspil, etter-spe’l, n.; etter-slæng, m.
Efterspore, lejte etter.
Efterfpyrge, spørje(y) etter. Jfr. Efter
forfle.
Eftersporgfel, spurdag, IN. (om)-spurnad,
ni., spurlag, n. (B. 8., J. Lic); (Sig
ning), søk, m., etter-gång, m., -højrsle,
f. »Det kom spurnad etter det*. Jfr.
Efterforstning.
Efterstrcebe, stå, liggje, sitje, 3tlZeve, være
etter (ejn); lure på ; jfr. trå (-dde), gilje(ar).
»Ho er inkje god å gilje, den møj, som
hæv eM annan i hugen«. Folkevis. »Han
stod H§m efter livet
Efterstroebelfer, omså’t, f.
Eftersyn, etter-syn, f., -sjåing, skåding(o),
gløsing, f., glosing; skygn, f., skyg
nin^, f. (gl. n. sli7^n, j2iekllst). Jfr. Be
skuelse.
Efterfflgning, -gelfe, røknad, m. (av røkje).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
