- Project Runeberg -  Unorsk og norsk, eller Fremmedords avløsning /
293

(1881) [MARC] Author: Knud Knudsen - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Harcellist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Harcellist — Haspe. 293
med, narrast med, små-ærte ? skalke-hærme
(1.M.. jfr. Parodi), Jfr. Drille.
Harcellist, jfr. Drillemester.
Hare, hare, m., jase, in. Hun-H«, sætte
(sæte), f., hare-gjejt, f., -*binne, jase
gjejt. Fcelde for H., hare-stok’, m.,
-snare, f. Harens Hvilested, huke, f.
(hare-huke).
Harefod, hare-fot, in., jase-lab’, m. Fare
over med en H., jfr. strjuke med eM
harefot. 2. (Plantenavn, Gnaphalium
tiioicum), harefot, m., jaselab’, m.
Harem, fruers (o : fruehus, jfr. bryggers,
baZer3), H. P. S.; fruerstue; kone-hus
(Lm.), kvinne-bur (H. D.), kvinne-hus.
O. LorcnB., H. D.
taremab el. –ftaat, se Lapsana.
areffaar, hare-mun, m., jase-m. Som
har H., hare-mynt (d : harenmndet).
Harke (rømme sig), kremte, y (ar), kræmte
(ar), skryde (-de) (skro), ryde (-de),
hese (-te ?); ( fremdrive ©V^t")/ rækje(-te).
Av *råke, Spyt.
Harken, KlVintins(y’), f.; (meget svag),
kremt(y), m., høse, f.; (Ophostning),
Blliy6e, f., ryde. f. Jfr. Hoste.
HarleklN, prætte-makar, m., skalk, m. Jfr.
Gjøgler, Drillemester.
Harm, *harm, *harmful’, *arZ.
arme harm, m., gram, m., ZrZeinine, n>,
harming, f., harmelse, n. (d: idrgrelfe);
BlZeminel3e, n., o: l^nlig Sorg". Fri
for H., *harm-laus.
Harme (at), harme, *æggje, *ærte, *arge.
Harmes, harmast, argast. SvM let h.,
*harmsam.
Harmelig, *harmeleg, *ireleg. H. Ting
(Omftcrndighed), *ejt stort nid.
Harmonere, sam-ljode (Lm.), høve (-de),
sæmje (-samde), sæmjast (sy. samjast),
enes, sam-stævjast, sam-stavast, sam-sure
(ar), enes, forlikes, være sams, være
enig(e), sam-svare, sam-lyde Mold.),
82in-IliinZe ? (kl. sammen; jfr. Samklang,
Molb.). «Dej heve vel ihop*. *Dej
høve kvart at annat*. H. med, svare
til, forlikes med. Jfr. Overens. Faa
til at h., *sæmje, *høve, samlage, ar.
Jfr. Passe sammen. H—nde (Personer),
*32in6e, (vel) forlikte.
Harmoni, sam-klang (Molb., H. D.), sam
lyd (Uold., H. D.), 82intc)ni3uet (H. P
.
S.); sam-høve, n., sam-kjøme, n., sam
stævje, f.; enhet, ening (Molb.), sam
svar? Mk. og sam-spel, n. ? sa’m, n.;
lillevN^t. Jfr. Enighed. Også: vel
klang, vel-lyd.
Harmonisere, jfr. 3ainla3e(2l), o: afp
asse, bringe til Overensst."; høve (-de),
samhøve, sæmje (-samde). i.ni.
Harmonisk, *sam-høveleg, *sam-kjøm, sam-
lydende (klold.), Lani-wni^ (H. P. S.),
sam-klingende, sam-svarende, *sam-laga’.
H. Dannelse, jævn-måltd., sam-svarende
d., tler- el. al3i6i^ d. Av jævnmål,
harmon. el. ligeligt Forhold mellem
Delene i et Helt; Proportion". Molb.
Harpe (at spille paa), harpe, f., hårpe(o).
Mk. narpe^lat’, in., -spel, ’3toll, m., o:
Srætocerfet i en H.
Harpix (holl. harpuis), kvå(d)e, f. Sy.
kåda, sv. * kvada, kvada. Belceggemed
H., kvæde {-de?). Sy. kvada, o: fitte,
lime. Belcegges med fe., kvåd-laupe.
Hul el. Sproekke, hvori H. har samlet
flg, Kva6-laup, n. Blfld H. paa Trceer,
renne-kva’e. Bl?d el. slydende fe., går
kvå(d)e (o), f. fe. famlet tttbett i et
Troe, løjn-kvåde, f.
Harpun, skutel, m. (skåtål). Gl. n. skutill.
Fiste med H., 3llutle(u’), ar.
Harsk, trå, *tråen, hærsk (sv. harsk) , *stækjen.
H. blive, *tråne, hærskne. H. Smag,
trå-smak, m.
feavffne, jfr. Harsk.
Hartad, nær ved, næsten.
Hartkorn, jfr. jord-skyld, f., skyld. Slåa
(stere Ting) i H., skære over én kam,
slå sammen.
Harv, hårv(o), f. (jørv). Gl. n. harfr. I
sv. som i d. 2>a«, ikke å (o) : harf, harfa,
harfning.
Harve, hårve(o), ar (jørve).
Hllrvetand, harvar-tind, m.
HarVlNg, hårving(o), f.
Has: faa H. paa, *få råd med, ta’ av
dage, *få bugt med.
Hasard (Haz-), våge-spel, n., -*stykke.
Jfr. Slumpetrcrf, Resiko. Par hazard,
tilfældigvis.
Hasardere, *va^e, sætte på spil.
Hasardspil, lykke-spil. Fr. Bfd.
Hase, 1. ( Fodsene"), knes-bot, f., håm(o>
bot, hamars-b., kalv-b.; (paa Dyr alene),
hase, m. (sy. has), høkel, IN. (hykjel,
hækjel, gl. n. hækill) ; ( iscrr paa Heste"),
spire, f. Dv. *spirsleten(i’), o : forstr«k-
ket i Faddernes Sener". 2. (Hams,
Wddebcelg), hams, m., nate-Q.
Hase, at, hamse, ar, o: tage Npdderne
as Haserne".
Hllsebinde, *habbænde, o : knipe haserne
på kreatur in ved et trangt bånd, så
dyret må gå langsomt; *hase-binde.
Nedencrs. Isl. håbinda.
Haspe, lernh., hæspe, f., hæmpe, f.;
(Traadbundt), hæspe, f., hærve, f. (sy.
harfva), hæspel, m. (»vinde op en hæ-
sPel«). ( Redstab til at haspe Garn
paa"), hæspe-tre, n.
Haspe, at (vinde Traad i Hasper, vinde
det f^unbne Garn af Xewn paa Haspen"),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:05:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/unorsk/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free