Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kløv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kløv Knark
394
F^iet sammen), *mang-tænkt, snilrik?
*hitten, o : opfindsom. Jfr. *mang-vi’s.
o: kyndig i mange Ting.
Htlsv (^alfabet), klav(y), f. (fl. klevjar).
K., halv, mejs-lag, n. $t)lbnutg ien
K., mejs-lag, n. Tlrppe ot lcegge un
, ber K., klsv-få’t(o), f., ljo-f., å-fåt, le
skin’, n., le-rejde, m. K. føre, rejde
(-de), d: lade ride; ræke, e rak). K.
llegge paa Heft, klsv^e(v), ar. K. sam
menbinde, som er lagt paa Heften,
kldvje, klykkje(ar?). Dert. klykkje-band,
n. K. tåge Of, av-klevje. Mk. kløv
ine^s, m., -korg, f., rne)s, m., o: Vidie
kurv til KlMadel. Med K. belcesfet,
kl®vja(d). Stoerk nol til at berre K.,
*mejs-f»r, *mejse-byrg.
Klyve (spalte), kluve (klyve, kljøve) (klyv
— klauv — klaven, o), kl»jve (-de),
*flækkje (—flakte). Gl. n. kljdfa (—klaul).
Dv. kløjving, f., det at klpve; kløjvning,
m. = klåvning(o), IN., det klj?vede, o :
Halvdelen. K. Xtce i tynbe Splinter,
spike, arj *smætte (av *små). K. fra
Barken til Marven, stav-kl»jve, klejve
på stav (på stæve, e; mots. *kl. på
flask). KlLves, Kl3vne(o). Som lan
llyves, *kl«jvande. En, som 1., klejvar.
Jfr. Dygtig Karl (— kluvar, klippar).
Klovet, klåven(o). K. Brcendeftykke,
ski(d)e, l. K. Troestamme, klovning,
m. Østgaard. K. i ftore Stytter, stor
kløjvd.
Klover (Trifolium), smære (smere), in. (sy.
* småre, m., isl. småri, pl. smærur, o:
Klpverrod; n. t. Klewer), kl®ver(y), m.
(«nyere Ord"). K., hvid s?>^oiium re
pensj, kvite-kol’ m., kvit-smære, m.,
kvæld-s»ve, f., *små-kløver. K., ryd
(Trif. pratense), raud-kol’, in., klever,
m., smære, in., rå-kol’, raud-bolle, suk
ker-blom, sete-kol’.
Klpvturv, meis, m. (f.), klov-m., -korg, f.,
tejne, f. Klpvlurve med Vaand og
Underlag, mejs-rejde, m.
Klovning (Spaltning), kluving, f., klej
ving, f.; (Halvdelen af en klovet Stol),
klåvning(o), in., klejvning, m., tælning(e),
m. Maaste for Telgning".
Klpvsadel «cd Tilbehyr, kl»v-sa(d)el, m.,
Ic.-leMe, in., k..-bar, m. (Klvdbar, klab
bar); (et Slags), trygje, n.
Knag, knagge, m., nab’, m. (B. B.); plug’,
m., tol’, in. By. plugg. Jfr. Pind.
Snage, knake(ar), knarke (knærke), ar,
gnurke; (om Tr«vcerk, knirke). *tjoste.
Jfr. Tjostolv, -vald. Knagenbe Lyd,
kna’k, n., *knaking, *smæl’, in., skræl’,
m. /fl. Knald.
Hnagen, kna’k, u., knaking, f., tr»s(y), m.,
tr»sjing(y), f., bræsting, f., bråk, n.
Knagindretning,Kn23l«eKKe (N.V.. klolb.).
*nat>de-tre, o : List med Nagler at hoenge
Klceder ftaa.
Knald (t. Knall), smæl\ in. («v. small),
sklZel’, m. (SV. skrall), klæt’, m., bræst,
m. : (svagt), knæt1 , IN., klik’, m., knært,
m. ; (forfcerdeligt), ov’sinXi’. K. «Luften
(af übekj. Aarsag), ve’r-bræst, m. K.
frembringe, smælle (-te): »han s. med
svepa* »3K^Zelle og sinZelle«.
Knalde fvagt, knsette (— knat’ — knotte’),
klikke(ar), klætte klat’), gnæste( gnast)
knNste — knast), knZerte (— knart). Jfr.
Knitre. OZertil knæt’, m., knZert, m.,
o: svagt Knald. knitrende Lyd. K.stcerkt,
*Btol-sinNi!e. Knaldende Lyd, *knætting.
Knalden (gjentagne Knald), smælling, f.
Knaldhoette, smæl-hætte. Lm.
Knllldsats, knal(d)-ladning. H. D.
Knap (i Klceder), *knap; (Top), *knap,
hovud: nagle-, spikar-h. K. af Llkder
(i Skindklceder), knarve, m. Hefte (Malle)
paa K., stæt’(e), n.. hånk(o), f. Mk.
kirap-form, -hål(o), -makar, -laus ; *knæppe
(^knappe).
Knap (trang, liden), *knap’, *krap’; (fattig),
*arm, *ring («ringt år«), *krank; (neppe
fulb), snau (J. Lic, Asbj.): »ej s. mil« ;
(karrig, sparsom), *knap, *næt («han er
næt om pengame»), *knæppen, *nikker,
småleg, småvoren, små (»han er små av
seg«); (trang, ussel, daarlig, om Om
stcendigheder), små («det er småt med
<IeM»), fattigslig (J. Lic), *fåteksleg
(fati^zle^, -le), *2rino6s2,in ; ( fnibenbe",
om Vinden), *nauv (nev, nauver, nauger) :
«kome ut i de’ nauve», o: NFdes til at
styre HM mod Vinden; »*styre nauvt»,
o: st. for hjKit mod V. Jfr. *nauve,
o : knibe Vinden. (For liden. om en Por
tion), *vangjeven ; (tarvelig), snæv (o :
sncever), *nauv (n^v), *fatig. K. blive
(afknaftpes), *knappast. Knapt (neppe),
"Knapt, *snaut, *nau(v)t. K. UOt,
knappaste. »Eg var k. in komen,
før» . . .. K. tilstrekkelig, *næt: »det
var n. så maket, at han nådde tidt*.
Det er I. ttof, «det er ikkje mejr æn
så«. K. forståa, tretne (-te). Dærav
trejning, f., Knaphed. Knapt, også
*van-, vand: »d’er vandt om det; det
vart’ ikkje vandt om«. Jfr. Forlidet,
Mangel(fuldt).
Knapbed, *knaplejk, "°knapnejt, *nauvlejlc.
Knapyoved, *pljone-knap.
Knapsft, "°Kna-o3t.
Knappe af, knappe(al), knZeppe (-te),
*3kal(6)e(3kjZel<ie), *minke. vv.kn»p’,m.
Knappenaal, knap-nai, pl)one, f.
Knark, knal’, m>, Llset’, m., *sslin, QUS-^.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
