Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lyshaaret ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 Lyshaaret — Lystighed.
bragd, n., ssl»t’(7)> m,, sslNtte(e), n. (og
m.), glåtte(o), f., skimt, m. ; ljoske, m.,
siloer om Nordlyset, som og kaldes *ver
l.« Jfr. Glimt; Stabning. 2., lidet,
gli’s, m. Av *glise (-te), glimte, lyse
gjennem en Stabning. L. give, *ljoske,
*lyse. Jfr. ©limte.
Lyshaaret, ljos-hærd ; (paa Dienbryn), ljos
brynt.
2t)ffe, rejr, f., rejs, f.; (paa Dyr), svange,
m. Jfr. Laarkrig.
Lysladen (blond), *ljos-lejt, -dæmd.
Lysne, *ljosne(ar), ljoske(ar), lyse (-te),
Ijore(ar). «Me gjek’, då det lyste» Mk.
ljor, n., Klarning i Luften.
Soning (Skin), lysing, f., ljosing, f., ti’r,
ra.; (lysende Punkt), *ljos: «der var 1. i
glasset». L., btzgyndende, tændring, f.
«Måne-t.» 2., Har, skin(i’), n. L.,ftcrrk,
ljome, IN. (lemme, gl. n. Ij6mi), lyse,
n. Jfr. Flamme, Lue. 2. i m?rle Skyer,
gla’n, n. (M. Thor.), glet’, m. L., som
blcender, glime, f. «Sol-, sne-glime».
L., som viser fig paa et 9Jl.ffe§ Håar
el. Klceder ( forbum anseet som Varsel
for et Dpdsfald"; eg. Liglhs), *nå-Ijos,
fejgd(ar)-ljos. Se Lygtemand og Lynild.
L. fiygtig, ustadig foraarsage, skjome
(ar). «Dej skjoma’ fram fere(y) ljoset*.
» stygtig give, skimte(ar), skimle(ar).
Jfr. Glimte. Lysning om Sol el. Maane,
gar(d), m., huv, m.
Lysplettet ( broget med lyse Pletter"),
*ljos-flækkot, *skimlot. Mk. klår-skim
lot, o: smaafiyet med klare Mellemrum.
Lyft, hug, m., sin’, n. («hadde ikkje s. til
det»), trå, f., at-trå, trådom, in., fyse,
f., vilje, m. (»det vanter v.«); mo’n(u’),
m. (»d’er m. i dette barnet») ; (TilbKe
ligh.), u’n, f. (el. uner, fl.), une, m.
(unne, ugne), m., I7stlv’), f., låst(o), nr.,
mod, n. («ha’ m. pa«); (Fornpielse),
lyst, f. (sv. lust) : «det var ej 1. å sjå
det». Jfr. Higen, Begjcrrlighed, Lcrngsel,
Tragten. (Appetit), skjæsse, f., låst(o),
m.; (Mod, Fyrighed), hy’r, m., livt’,
in. «Eg er ræd\ at hyren gjæng av»,
o: at man faar Ulyst. 2. til at ud°
mcerke fig, glimre, a-AZessn (-gjegn), f.,
å-gjærn, f., ov-gjægn, f. Jfr. gl. n.
ågimd, ågimi, Begjcerlighed. Jfr. Op
figt, Mrgjerrighed. 2., taabelig, skjet
(ski-) -fysna, f.; (ustyrlig), spræng-hug,
m. 2. have, jfr. Lyste. L., sin, til
fredsstille, ha’ el. få sin vilje. 2. Vwkte,
lyste, v (-e). «Det lyster meg a sjå
det«. Med Lyst, villege. Som har
afgjort L. til noget, ful’-huga’. ©om
har tabt Lysten, nuss-lallen. Som ikke
har L., trau (trå, o), *trau(d)ig, mots.
*fus. Gl. n. traudr. Som ikke har L
til mere, *ulyBt, ulysta’, Jeg skulde
have L., jfr. Gide. Jeg har ilke 2
til det, »eg ær ikkje om det«. Lyfte«
driver Bcerket, »d’er viljen, som 6«H
vZerlcet». Jfr. «hugen 6rZez halve lasset»
Ester 2. kommer Ulyst, »det kjæm ku’i
etter kjæte».
Lyste (have Lyst), lyste, y (-e), huge(ar),
hugast, fyse (-te) etter, *kleje etter, skoe,
ar, kjæske (ar), skjæsse (-te), oftest med
på, etter, ©jøre, som man lyfter, *ha
sin vilje, 3Ede saameget, som man
1., ulyste seg.
Lystelig, lysteleg, y’.
Lyst(e)mad, fyse-mat, IN., skjæsse-m., *skjæs
sen mat. Jfr. Lcekkerbisten.
Lysten (jfr. Begjcerlig), lyst, y’ (gl. n. lystr),
ofteft lysta’ v’ («eg var ikkje 1. på det»),
låstog(o), *fysen, *tid’ på, tidig, få-tid,
mæsken(e), skjæssen, kjæsken; hyrad,
hyttad, NUF26, forkun’, ino6o^ (-iss, tog).
Jfr. ful’-, hejl-, tvi-huga’. Lige lysten.
sam-tidig (-tiog) ; (1., meget, yderst), for
hugad (på), *stor-h., ål-h.; for-vilt (etter),
Jfr. gorl?ty|)et. L., mindre, *hug-fallen.
2. vcere paa, *sikle (etter). Ikke 1..
uhyrad, uhugad. Jfr. Utilbpielig. Ikkt
altid 1., *tidvand. Jfr. Omlagt; Lune
fuld.
Lyfter, et, ljoster(oo), f. (gl. n. Ijéstr, sy.
ljuster), skutel(u’), m.
Lystig, 173t055(7), lejkleg, læntog(e), *skri
pen (-pot), *kåt (J. Moe), kipen (J. Moe),
kåtleg, *krydig, gal-låten, kjæte-ful’,
*snodig; (fornj^ielig), morosam, lystog;
(fulb af Paafund), girot, *giren. Jfr.
Munter, FornFielig; Dbergiben. L.
blive, kåtne, ar. 2. leve (tøt eftet
Leg og Morfkab), *ruske, *huske, *tuske,
*duske; *kjæte seg. L. Vcere, styre (-de),
kjæte seg, ture(ar) : «ture jul, brydlaup,
gjæstebåd«(o’). En saadan *turende
Pers. er en *ture-gast. 2. Karl, kåting,
in., tule, m. Jfr. Karl. L. Liv, tur, in.
(jfr. ture, ar), tusk, n., turing, f., vær
skap, m. Jfr. ©bærmen. L. Paafund.
gire, f. L. (spMefuld) Pers., gire-kop’,
m. L. Prygl, jfr. «ej fagna dængsle«.
Lystighed (Morfiab, Leg), lejk, in., lejk
stæmne, f., moro, f., husk, n. («gange
på h.«), kåtlejk, in., tusk, n., styr, m.
(og n.), ras-magn, f., *turing, f., kjæte
(jfr. Overgivenhed, Vildstab) ; (Leg, Dands,
Sang), sti’m, n. (jfr. stime, ar, o: tumle
sig i Leg og L. som Bjjrn"): (— lystig
leve), tur, m., turing, f., Wsk, n., husk.
n. («gange på tusk*, »på h.«). 2 i el
Selflab (St^i, Tummel), Il’(o), m.,
ålder(o), m. (gl. n. oldr, Drikkelag),
ålstring(o), f. Dy. ålder-kong, m., lystig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
