Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Oktennium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OkteDnium — Om. 553
da dette vil gi annen mening (H av et
blad).
kteNMUM, åtte-år (jfr. tre-år, fem-Ir, ti-år).
Jfr. Aarhunvrede.
>ktet< otte-klang, -spil, -sang. Jfr. S)uet.
»ktober, sæde-måned (Molb.).
lktogon, åtte-kant.
>ktroi (af auciOT-ium = aucloritas), nåde
gave (kongebrev, jfr. Bevilgning, Bevil«
ling, alt fra riksstyrelsen) ; forret, særret ;
(Kj^bm.), også love (for en bank, et lo’t
lag), Z^lun-drev. H. P
. S.
>ltroiere, give «oktroi», g. ret, lov, til
latelse, tilstede, tilstå (en noget). O—
Forfatning, grunlov, fristyre av nåde,
av kongel, nåde, som kongegave. O—t
(Seiffat», lag, lo’t-lag, med (kongelig,
riks- osv.) stadfæstelse (vedtagelse, god
kænnelse). Kortere: kongel, lag, samlag
med kongebrev, konge-*breva(d), konge
*brevsæt ?
Okular-Glas, øje-glas (i kikkert, jfr. Dh
jektiv-G.). O.°Vidne, øje(n)-vitne. Jfr.
«revitne.
Oknlation, -lering, poting («ymping* ær
tysk og i allefal forældet) ; knop-podning
(H. D.), mots. gren-p. (-poting). Jfr.
Pode. Jfr. og Vakcination.
Okulist, øje(n)-læke.
Olnliftil, eje(n)lækekunst.
01. Oel ( med langt 0"), Old (80 Styk
ker), våT(o), f. Sy. val. T. Wall.
Egentl. samme ord som Old — tidsalder.
Dette Old, gl. n. old ær e^entl. — mængde,
skare ; dærefter tidsalder.
Olafg Dag, St. (29de Juli), ols-åke(o),
*olsok, f., Olavs-våka(o).
Old, tid, tidsalder, *ta’l; (Generation),
ætled, mans-alder, n.
Old-, *fårn(o), (som forslag) forn (H. D.),
forn- (H. D.). *ven lorne tidi el. *forn
tidi. Sy. for(d)n(a). Gl. n. forn. I
sammens, har sv. bl. a. forn-forskare,
-kunnig, -kunskap, -lemning, -saga, -sak,
-tid, -tida, -alder. H. D. foreslår navn
lig forn-konge, -kvad, -man(d), -mål,
-nordisk, -old, -sang, -3lc(j)ald, alt efter
gl. n. fornkonungr, -kvæåi, -madr osv.
Olde, alle(o). f., o: stort Trug. 55. Trug.
Oldefader, *lang-go(d)far, gamle-g., *lang
bestefar.
Oldemoder, *lång - go’mor, -bestemor,
-gomme, gamle-go’mor. Jfr. lsl. lang
gamma. Jfr. Bedsteforceldre.
Olden, ejke-nåt(o), f., åko(r)n; n. OldtN
(som i Dtøenpenge m. st), åkorn-.
Olden-aar, åko(r)n-år. Oldenaar i* ær
= meget fruktbart år, kron-år.
Oldermand, eg. = alder-man ? Mk. alderz-
forinan.
Oldgefel, old-sven. N. r. 8.
Olding, gamling, m.; kal’, m. Mk. og
*gamlen, *gamle-guten. O—3 ttbfeettbc
faa, kallast.
Oldfager, jfr. Antilvit.
Oldtiden, *^amle-tidi, *f3rn-tidi, den fåme
tidi, (i) gamle dagar. Jfr. før’ i vær(d)i,
o: fordum; framan i^jenoin vZerdi, dl
igennem de fremfarae tider. Som till.
o. (antik) ær foreslåt *fårn, o : fra for
tiden. O—3 Helte, *gamle-karane el.
kjsemparne, *dej gamle. DZertil kjZemve
grav, f., .^lZeft(e), f., -haug, m., -r^js,
f. — om gravsted, gravhaug, stenliop
fraoldtiden ; kjæmpe-sægn, f. el. k.-såge(o),
f., d: Sagn om Bedrift i Oldtiden. Om
alderdommen for oldtiden — efter tv3ken
— jfr. Alderdom.
Oldtidsstudium, lorn-ssrausk(n)inF. Lin.
Oleander, gift-rosetræ? (t. Giftrosenbaum).
Olie, olje, m. (ulje, olje, olju). Sy. olja.
Olifant, »jagt«horn, skytter-h. (flakke-rid
dernes).
Olifant-Papir, elefant-papir (p. av største
slag, til tavler og kobber).
Oligarki, få-vælde (H. D., Geijer), fåmans
vælde (H. D.), -styre (Lm.), -styrelse.
Dærtil fåmans-styrer el. -ven for Oligark.
Oligarkist, få-vældig (Geijer), fåmans
vældig, fåstyre-venlig. 0.-ariftokratift,
hevdinge-vældig. H. D. O. Aristokrati,
h»vdinge-vælde. H. D.
Olive, olje-bær (frukt av oljetræet).
Olla PotriH» ( srisa), ruzkoinsnu3k, lnisk
mask, lapskaus, allehande; luktekrukke
(med velluktende blomster, specerier).
Jfr. Sammensurium.
Olm, *olm, *man-vond (især om okser),
*sint. Gl. n. olmr. Jfr Hidsig, Arrig.
OlmerdUg, boinuls-vZerken (med *varp av
lin og *væft av bomul).
Olympiade, fireår. Jfr. femår, tiår.
Clljntptff, også himmelsk, guddommelig.
Om, *om(u), *ikring om, *kring om ; (om
kring i el. paa), "°oin («gange rundt om
golvet», »fare vidt om landet»); (i 2j?bet
af en Vis Tid), *om, *med («om våren,
om kvælden« ; «med natti, med somaren,.
m. helgi); (angaaende, egentl. i Om
kredsen af), *om («tale, spørje om en
ting«), sver, y («låte vel «ver ejn ting»),
*av. «Dej fortalde av det». «Ha’højrt
sægje av ejn, vite av det». To om
Budet, jfr. ""to om båten. Det er mig
om at gjyre, de’ 3psls om. Det gjoel
der om, at —, «de’ gjæld om«, «de’
spars om Lede om, lejte etter (om?).
Stall bag om, stå attanfere(y), stå bak
ved. Jrf. *sitje fram-l»re el. framan
føre. OM (Konj.), *om («om det skulde
diende»); (hvorvidt), om. Om env
(uagtet), om, om «enda, fordi om, oms!-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
