- Project Runeberg -  Unorsk og norsk, eller Fremmedords avløsning /
735

(1881) [MARC] Author: Knud Knudsen - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sladrevise ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

735
Sladrevise — Slangeham.
Snakfomhed. (Kvinde), susle, f., *s.
kolle. (Dretuder), desel(i1)-tu’t, w. Om
en © fige§ «han er så tet som ejt
såld».
Sladrevise, rækar(e)-vise, f.
Slag (el. Stpd), slag, n., svarp, m., sit
op’, m. (sv. sittopp); (Hjertets ©.), *slag,
banking, f., pikking, f.; (Dask), smø’r(y’),
n.; (Apoplexi), *slag; (i Seilads), slag,
s.-bog, m. (5.-bo) (sy. slagbog); (Fcegt-
NMg), *slag. S., *bar-, -*bar —av
bærje (bar-de) : hagle-bar, n., bar-ve’r,
n. (o: Haglveir), bar-dage, in., bar-smed
(i), m. S. paa Kappe, \®aaH, *slag.
S. påa Mynt rørceg), *slag (jfr. »slå
mynt«). Slaget paa stagtet Kreatur,
det tynde Kjpd over Bugen", *sla’k-side,
*svang-s., tun’-væmbe, n. (sy. slaksida).
©fjcefcttettS Slag, støjt, m., *slag. ©
bedøvende, *6uvBl2ss. Til 6»vje(y)
(— duvde), o: smcekke. Nu sial Slaget
ftaa (nu stal det komme til AfgjMelse),
*no skal det smælle. S., let, give,
BNNlte (-e). »S. nZe3ten med 3vepa«.
Mk. snært, m., knært, m.
©lag , Slal(ker) (ikke hos Molb.), malm
skum (Mold.), *slag\ Sy. slagg.
©lagaare, *liv-å(de)r, slag-år, f.
Slagbom (over Vei), 3tNNs«le, f. Mk. og
bång(o), f., at stcrnge %>øv med. Jfr.
Bom.
Slagbord, *slag-bor(d) (til at slå op på
væggen og ned igen), skive, f. *Slag
bord ær og = *skjej’-stok. Jfr. Vcever
kam.
Slagbcenk, dZenK.
Slagel (paa Pleiel), BiaF-va’1(o), m. !!Vlot3.
By. * Bia3-val. v. Slag
voll. 111. Pleiet.
Slagstod, slag, n. Jfr. Apoftlexi, Slag.
Slaglod (i Uhrvcrrk), slag-lod, n.
Slaglys (i Maleri), 3tZeiKt lys. Jfr. Slag
skygge.
Slagmark (Valvlads), slag-st«(d)e, n.
Slagord (synes at betyde omtr. Stikord),
ve6-kvZe6e, n. (o: Ord el. Udtryk, som
bliver ofte gjentaget"), ve6-3tZev(e), n.
Jfr. L^sen, Parole, Stikord.
Slagorden, fylking. H. D.
Slllgregn, spille-regn el. -vatn, n., spil’,
m., *regn-s., øsregn, øsende r. Jfr.
Pladsregn.
Slags, slag, n. (sommesteds m.), æt, f.
(jfr. Art), kynde, n., kynd, f. Af et
fmaat S., 3inakvn6t. »n^t s. folke-slag«.
Slagsbroder, 3lag3-KjNinpe, l.; (»aktere«)
sias-k. (3V. 3la^3kanlpa).
Slagside, 8e un6er Slag.
Slagfiaade, 312, f.?; *boni («^buiub»), m.
7kr. Slåa.
Slagskygge, kaste-skygge (Molb.), mørk-s.
Jfr. ©laglig.
Slagsmaal, slagsmål, n., bardage, m.,
slåsting, k. ( nyere Ord"), nappe-ta’k,
n., *baske-tak. H. L. Jfr. Dyst, Kamp.
©lagfiol (i greier), slag»vål(o), m. Se
©lage*.
©lagt, slagt, n.
©lagte, slagte(ar), slåtre(gl. n. slåtra; sy.
slagta), *stinge — ståk’), *skjære (isl.
skera, o: slagte), *take, tor^e(ar). «vei
måtte ta’ sauene.
Slagtekvoeg, slagt, n., slagte-fe, n., *B.>
naut.
©lagtet, slagtar, m., stingar, NI.
Slagteri (Myrdert), dråp, n., man-dråp,
n., dræping, f., man-fal’, n., man-slægt,
f., lnan-Bpille, n., o: Nederlag. Mk. og
mantyne, n., o : Mandfkabe.
Slagterkniv, stingar-kniv, NI.
Slagtetid, slagtar-tid, f.
Slagtilfcelde: noget som ligner et S.,
mo’t, n. Fordum anseet som Fplge af
et Mpde med en Dpdning el. Vcette".
Slagtning, slagt, n., slåter, n. (gl. n.
slatr). »*Kaupe fe til slagt*.
Slaguhr, slag-klokke, f.
Slagvlrrk (mods. Gangvcerk, i et Uhr),
slag-værk, n.
Slak, se Slåp.
Slam (t. Scblam, o : Dynd), dy, n., vefte,
f. (gl. n. veisa, Sump; sy. *vesa, veft),
ævje(e), f., kli, n. (jfr. holl. klei, eng.
ciav), nl^jre, f., sojle, f., går, n. (o),
surp, n. Jfr. Mudder. S. efter en
Vandfiod (Mudder), ulke, f. (alke).
Slambad, dynd-bad. H. D. I * dye-,
gje-rje- (sv. * 3>^a), gjørme- (37-)
-gysje-(bad?) (gytje ær nok eg. sy.). Jfr.
Stynb, Mudder.
Slange (t. ©flange), orm, m. Således i
*bu-, ejter-, *lind-orm. (Lindorm, gl. n.
linnr, linnormr, o : S. af fllbelagtig ©tør*
relse, i Folkesagnet, Dy. *1.-knot, n.,
o: udflaarne Slangefigurer i Troe; av
*knote, 3: pynte). Likeså i (dansk):
hug-orm, stål-o. Likeså i midgards-ormen.
Fra først av hette Slangen" i Paradis
(1 Moseb. 3) også orm, som ænnu i
svensken. Nu ær orm i dansk sN6vanl.
— mark, *mak\ en mærkelse, som orm
i * bare har i nogle 32inmen3Zetnin^er.
*DaF’(o)-, kvi’t-, skz’l(o)> el. skan-orm.
S. (SprMe-), stråle-røjr, m. Lm. S.,
liden, yrmling (gl. n. yrmlingr). S»
med gulagtige Pletter, gui-fræning, m
Bidt af en S., orm-stungen.
Slangebid, olnie-BtvnF, n.
Slangebrod (-tunge), orme-nå’l, f.
Slangegift, orm-ejter, n.
Slangeham, orme-ham, m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:05:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/unorsk/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free