Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Landsvägarna i äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSVÄGARNA I ÄLDRE TIDER
9
va Södertälje kanal. Göta kanal lär först ha varit påtänkt av biskop
Brask. Till navigeringssäkerhetens fromma hade man fyrar vid
kuster och farleder. På de för sjöfarten viktigare punkterna hade
några män att hålla en ledfyr, vilken bestod av ett bål, som man
tände på marken.
Vid färder på land red man oftast till häst. Och det var goda
hästar vi hade under medeltiden. De få det bästa betyg av Olaus
Magni.
Naturligtvis kunde man vänta, att det på vattenkommunikationer
så rika Sverige skulle skaffa sig en kanal — Göta kanal — som kunde
förbinda Östersjön med haven i väster. Tanken på en sådan kanal
kom upp gång efter annan. Under lång tid var planens starkaste
sida, att man genom den skulle kunna låta de från Kattegatt
kommande svenska fartygen på väg till Östersjön och de, som seglade
motsatt väg, bli fria från öresundstullen. Som förut nämnts
arbetade biskop Brask med denna plan, och han framlade också för 1516
års riksdag i Södertälje en plan på öppnandet av en sådan segelled.
Så vilade planen om Göta kanal — vårt största och vackraste
kanalarbete — under ett par sekler. När det åter togs upp vid 1741
års riksdag var det av biskop Rhyzelius. Och då hade riksdagen
intresse av saken. Man biföll framställningen, men ryska kriget kom
emellan och förhindrade utförandet. När man 1775 på nytt sysslade
med saken, ville sakkunskapen, att kanalen skulle gå ut i Bråviken
•och inte såsom man först räknat med i Slätbaken.
Vi ha sett att biskops Brasks idé upptogs av en annan biskop,
och under kanalens fortsatta förberedande lade ännu en biskop hand
vid verket. Det var biskop Rosenstein, som framlade ett
kanalförslag för 1809 års riksdag. Förslaget antogs. Medel skaffades genom
aktieteckning, och vi veta att greve Platen blev ledare av
byggnadsarbetet, som understöddes av staten genom att denna tillmötesgick
med expropriation och även ställde av arméns manskap till
disposition för arbetenas utförande i viss utsträckning.
Då det stora kanalarbetet 1832 fullbordats, hade man
genomkämpat svåra ekonomiska kriser. Och när kanalen sedan blev färdig
hade öresundstullen bortfallit, så att den glädjen fick man inte. Och
så hade järnvägarna kommit till mellan Stockholm och Göteborg. Vi
hade kommit in i en ny tid, i ångans och elektricitetens tidevarv.
Mer än något annat ha järnvägarna ombildat Sveriges allmänna
karaktär. Odlingsbara trakter, som förr inte brukades emedan
kommunikationerna voro för dåliga, ha kunnat tagas i bruk. Skillnaden
mellan stadbon och lantbon har i viss mån utplånats genom den fli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
