Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Sveriges vägnät i nuvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viktigare städer och orter eller viktigare trafikpunkter. De ha stor
betydelse för den genomgående trafiken.
Så finnes det ett sekundärt vägnät skulle man kunna kalla det.
Det är nätet av de vägar, vilka fylla mera lokala behov och
ortsbehov. Hit hör huvudmassan av rikets vägar. Man skall ha vägar till
och från station, kyrka, såg, kvarn och industriorter. De vägarna
äro ett livsvillkor för lantbefolkningen och begagnas huvudsakligen
av dem.
Man skulle även kunna tala om ett tertiärt — ett tredje —
vägnät. Det är det finmaskiga nät, som utgöres av smärre kör- eller
utfartsvägar, byvägar och andra, som ha största betydelsen för den
enskilde eller för mera inskränkta ortsbehov. I omfattning och
användning är detta vägnät det största, och det består huvudsakligen
av vad man kallar enklare vägar.
Fig. 12. Motorväghyveln, som kan riva upp det, vilket önskas borthyvlat ur vägen. De kraftiga tänderna peka snett nedåt framför hyveln. En traktor är inbyggd i ramen, och hyvelmaskinen har gummihjul. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>