- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 1. Samfärdsmedeln /
40

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Järnvägarnas och ånglokomotivets utvecklingshistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

FÖRSTA DELEN. LANDS- OCH JÄRNVÄGARNA.

nåde däremot tender, och koksen förvarades i korgar placerade
framför pannan, och vattnet medfördes i en mellan ramarna belägen
behållare. Detta sistnämnda lokomotiv, som var byggt på den korta
tiden av endast sju veckor, väckte allmän beundran för sin eleganta
och sinnrika konstruktion. Under tävlingens första skede gick det

också utmärkt för Ericsson,
och hans lokomotiv gick
avsevärt hastigare än medtävlarnas.
Det råkade emellertid snart ut
för skador å matarpumparna,
vilket ävenså inträffade med
Hackworths lokomotiv.
Stephensons "Rocket" bestod
däremot provet och uppfyllde alla
uppställda fordringar.

Ur en skildring av en
deltagare i denna historiska
järnvägsresa få vi en uppfattning om det intryck den gjorde på dåtidens
folk.

"I avgångsögonblicket", heter det, "blåser automathästen ut en
explosion av ånga, så tyckes den vila två sekunder. Snart
återkomma explosionerna med allt kortare mellanrum, tills de följa så hastigt
på varandra, att man icke kan räkna dem. Dessa slag eller
explosioner likna långt mera korta lejon- eller tigervrål, än något annat
jag kan minnas. På stigningarna bliva de långsammare och
långsammare, tills den väldiga automaten arbetar som en till ytterlighet
ansträngd häst för att komma uppför backen. Farten avtager i
förhållande härtill, och kort innan höjdpunkten överskrides, rör
maskinen sig icke hastigare, än att man kan rida i skritt vid sidan. Med
maskinens långsammare rörelse blir också dess andhämtning
besvärligare, mera likt ett stönande, tills djuret tillsist blir helt utmattat
och gäspar som en tiger, som klämmes ihjäl av en buffel. Men i det
ögonblick, då höjdpunkten är nådd och nedstigandet börjar, bliva
slagena raskare, maskinen och tåget börja skjuta fart och flyga på få
sekunder ned för sluttningen under ett oavbrutet knallande som från
en avlägsen artillerield. Tåget stormar nu fram med en hastighet av
35 till 40 miles (c:a 60 km.) i timman. Jag satt på den första
vagnen så att säga över maskinen. Hela situationen var nu
överväldigande, ja, jag hade så när sagt skräckinjagande. Ehuru det rådde
fullständig vindstilla denna dag, slog dock en orkan emot oss, med
sådan fart sköto vi fram genom luften. Allt var emellertid noga av-

Fig. 34. John Ericssons lokomotiv
"Novelty", 1829.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/1/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free