Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Bana och bangårdar - Allmänna tekniska uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
FÖRSTA DELEN. LANDS- OCH JÄRNVÄGARNA.
ste spårvidden är 1,435 mm., vilket mått härstammar från de första
engelska järnvägarna. Banor med denna spårvidd kallas
normal-spåriga. Såväl bredspåriga som smalspåriga järnvägar förekomma
också. Vid de förra äro spårvidderna från 1,524 till 1,667 mm., vid
de senare variera de mellan 600 och 1,200 mm. I Sverige äro statens
järnvägar och en stor del enskilda banor normalspåriga. Av
kostnadshänsyn hava emellertid många svenska järnvägar byggts
smalspåriga, varvid de vanligaste spårvidderna varit 600, 891 och
1,067 mm. Bredspåriga banor förekomma i Ryssland, Spanien,
Indien, Chile och Australien m. fi. länder.
Den genom schaktnings- och utfyllningsarbeten bildade
grundläggningen för banan kallas underbyggnad. Spåret och dess under-
Fig. 41. Normalsektion av jordskärning för normalspårig
bana.
bäddning — syllar och ballast —- benämnas med ett gemensamt namn
överbyggnad. För utformningen av under- och överbyggnad
fastställas för varje järnväg s. k. normalsektioner, angivande bankars och
skärningars bredd och djup, syllarnas längd, minsta utrymme åt
sidorna och uppåt m. fi. huvuddimensioner. Vidare gälla särskilda
normer för lutningars storlek och kurvans radie. Alla dessa tekniska
bestämmelser äro i främsta rummet beroende av spårvidden och
körhastigheten, men även andra förhållanden inverka vid deras
fastställande, särskilt banans klass. En bibana genom karga obygder kan
sålunda i flera avseenden byggas enklare än en huvudbana.
Kurvorna kunna exempelvis utföras med mindre radier och lutningarna
kunna göras brantare, varigenom avsevärda besparingar ernås. Minsta
tillåtna kurvradie å vissa banor av hög klass äro 500 meter, medan
vid andra normalspåriga banor kurvor med 300 meters radie tillåtas.
Smalspåriga banor byggas ofta med ned till 100 meters kurvradier.
Dessa uppgifter gälla öppen bana. På bangårdar äro kurvradierna
emellertid ofta mindre. Maximilutningarna variera mellan 1:100
vid högsta klass normalspåriga och 1:40 vid banor med smalaste
spårvidd. Spårvidden är också i vissa fall beroende av banans
betydenhet, men ofta väljes den lika med spårvidden hos redan befintliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
