Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Bana och bangårdar - Brobyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
FÖRSTA DELEN. LANDS- OCH JÄRNVÄGARNA.
medan betong först omkring senaste sekelskiftet började komma till
mera allmän användning. Utvecklingen på betongbyggnadsteknikens
område har emellertid varit utomordentligt snabb, så att armerad
betong, varmed menas med järninlägg förstärkt betong, numera är ett
synnerligen använt brobyggnadsmaterial, som tack vare sina goda
egenskaper synes t.
o. m. komma att
uttränga naturstenen.
Sten- och
betongbroar hava i vissa
avseenden stora
fördelar framför
järnbroar, främst större
varaktighet, billigare
underhåll och bättre
utseende. Emellertid
hava även
järnbroarna egenskaper, som
stundom kunna vara
avgörande vid valet
av
byggnadsmaterial. De äro sålunda
lättare och hava
därför företräde då
byggnadsgrunden är
dålig. Bl. a. tack
vare sin
jämförelsevis låga vikt kunna
broar av järn
utföras med rörliga
spann, vilket icke är
förhållandet med
stenbroar och
knappast heller med betongbroar. Vidare erfordra järnbroar ej så lång
byggnadstid som sten- och betongbroar, vilka icke utan omfattande
och dyrbara anordningar till skydd mot frost kunna utföras i kalla
klimat under vintern. Även anses det, att järn möjliggör större
spänvidder än de andra materialen. Det finnes sålunda järnbroar
med spännvidder av ända till 500 meter och mera, medan de hittills
största betongbrovalven icke uppnå 200 meters vidd.
Överbyggnaden för en järnbro kan uppdelas i två huvuddelar, far-
Fig. 50. Viadukt vid korsning mellan tvenne
järnvägar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
