Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Tåget - Ånglokomotivet - Vagnarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
isynnerhet vattnet, som tager största utrymmet i anspråk. På vissa
långlinjer i Amerika, England och Frankrike, där tåget utan att stanna
tillryggalägger sträckor på upptill 400 kilometer, har man i banan
inlagt flera hundra meter långa vattenreservoarer, ur vilka lokomotivet
under gång kan påfylla sitt förråd.
Våra moderna snälltågslokomotiv hava en vikt av 70 à 100 ton,
tendern däri icke inberäknad. Amerika, som ju är de stora
dimensionernas land, kan uppvisa lokomotiv på ända upp till c:a 400 tons vikt.
Dessa jättelokomotiv äro utrustade med 10—12 drivaxlar, och
dragkraften uppgår till c:a 70,000 kg. Längden uppgår till c:a 30 meter.
Lokomotiven hava under sin utveckling växt ut i höjd och bredd, och
det av tunnlar och broar begränsade fria utrymmet är nu fullständigt
beslagtaget.
Fig. 63. Kombinerad I och II klass personvagn vid svenska statsbanorna år 1859. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>