Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Banor av mera säregen art - Bergensbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGENSBANAN
109
Bergensbanan.
Redan år 1870 framlades en plan att medelst en järnvägslinje
förbinda den viktiga norska hamnstaden Bergen med landets östligare
trakter. Projektet mötte till en början starkt motstånd, då man
ansåg terrängförhållandena erbjuda oöverkomliga hinder, och dessutom
ansåg man det omöjligt att under vintertid trafikera en järnväg
genom fjälltrakterna, där järnvägen ju måste gå fram. År 1875 beslöt
emellertid stortinget byggandet av Bergensbanans första sträckning
från Bergen till Voss. Denna linje, som har en längd av 107 km.,
byggdes med en spårvidd av 1,067 mm. och öppnades för trafik år
1883. Redan under åren 1872—74 hade undersökningar av
snöförhållandena i fjällen igångsatts, och år 1877 framlade dåvarande
kaptenen Kille ett förslag för banans vidare framdragande. Ehuru
banan i stora drag sedan kom att framdragas efter Hilles förslag, vann
detsamma dock icke någon större anslutning, och det dröjde till år
1884, innan planen togs upp på nytt. Då igångsattes noggranna
snömätningar, och på de högst liggande punkterna upprättades
meteorologiska stationer. Dessa undersökningar pågingo under fem vintrar,
varigenom man fick en klar bild över snöförhållandena och de
klimatiska växlingarna i fjällen. Samtidigt bedrevs undersökningen av
terrängförhållandena och framkomligheten på skilda vägar. Alla
dessa undersökningar, som kostade norska staten den på den tiden
icke obetydliga summan av c:a 1 million kronor, bildade ett
rikhaltigt och allsidigt material för planens vidare utarbetande. Efter
mer än 20-årig undersökning framlades år 1894 det slutliga
förslaget om banan i sin helhet, och stortinget beslöt då banans
framdragande till Taugevand, och slutligen år 1898 fortsättningen till
Roa station på Oslo—Gjöviksbanan. Samtidigt med beslutet om
byggandet av linjen Voss—Taugevand beslöts att banleden Bergen
—Voss skulle omläggas till normalspårig järnväg. År 1909
avslutades arbetena på banan, och öppnandet ägde rum samma år den 1
december. Därmed voro Norges två största städer förenade genom
den 492 km. långa järnvägslinjen.
Bergensbanan, som i utförande kostat 54 millioner kronor, går
genom icke mindre än 176 tunnlar och är en av världens märkligaste
banor. Det torde därför vara av intresse att följa dess gång genom
de norska högfjällen. Från Roa station, som ligger 58 km. från
Oslo, går banan att börja med genom skogsbygder med tämligen god
terräng, som icke erbjudit några större tekniska svårigheter. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
