Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Banor av mera säregen art - Alpernas tunnelbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-112
FÖRSTA DELEN. LANDS- OCH JÄRNVÄGARNA.
järnväg, som framdragits genom Alpernas bergskedja. Den utgör
ett typiskt exempel på serpentinbanor, och följande terrängens
formationer slingrar den sig fram, ofta genom kortare tunnlar, på
avsevärd höjd över havet. Banans kurvor bliva mångenstädes mycket
skarpa, krökningsradien nedgår sålunda ända till 190 m., och
ändock hava en mångfald viadukter och broar lagts för att icke
kurvorna skola bliva allt för skarpa. Förutom det, att kurvorna
förlänga banan, utgöra de tillsammans med de stora stigningarna,
som bliva ofrånkomliga vid serpentinbanor, ett stort hinder för
tågens snabba framförande. Man började därför fundera på att, i
stället för att slingra sig fram i bergens högre regioner, angripa bergen
så att säga vid roten. Anläggningskostnaden för en dylik bana
skulle visserligen bliva mycket stor, men detta skulle sedermera
återvinnas genom billigare driftskostnader och snabbare förbindelser.
Med dessa synpunkter för ögonen planerades en tunnelbana vid
Mont Cenis, som skulle förmedla trafiken mellan Piemont och
Savoyen. År 1857 påbörjades arbetena å Mont Cenis-tunneln och
pågingo till 1870, då tunneln var färdig. Densammas längd, 12,850
meter, var fem gånger så stor som någon förut byggd tunnel, och
man hade uppskattat arbetstiden till c:a 25 år. I början såg det
också ut, som om de 25 åren skulle behövas, men så uppfann italienaren
Sommeiller en med tryckluft arbetande stenborrmaskin, med vilkens
tillhjälp arbetet gick avsevärt lättare. Vid arbete i långa tunnlar är
det nödvändigt att införa frisk luft i tunneln. Detta kunde nu
ombestyras av Sommeillers stenborrmaskin, i det tryckluften, som
strömmade ut från maskinen, åstadkom god ventilering.
Mont Cenis-tunnelns lyckliga genomförande födde planer på ännu
större företag. För att få en snabb förbindelse mellan Tyskland och
Italien planerade man en tunnelbana genom Schweiz. Denna skulle
gå fram under S:t Gotthard med en 15 km. lång tunnel. Efter
endast 9 års arbeten var S:t Gotthardstunneln år 1882 fullbordad. Till
följd av de stora bergmassorna över tunneln var temperaturen där
inne tämligen hög och uppmättes på sina håll till 31° C.
Ventilationsanordningarna voro icke tillräckligt effektiva, och
arbetsförmågan hos folket nedsattes i hög grad av sjuklighet.
De många och stora tunnelarbetena uppeggade
verktygskonstruktörerna till förbättrade konstruktioner, och tack vare dessa kunde de
väldiga företagen slutföras på så kort tid. Av särskilt stor
betydelse härvidlag blev Alfred Brandts hydrauliska stenborrmaskin.
Denna verkade icke såsom Sommeillers maskin genom slag utan genom
tryckning av borret mot stenväggen. Borren, som var utförd som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
