Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Banor av mera säregen art - Broar, färjor och undervattenstunnlar för järnvägar - Järnvägarna i postverkets tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-126
FÖRSTA DELEN. LANDS- OCH JÄRNVÄGARNA.
nödfall fylla den med vatten, blev denna synpunkt avgörande, och
planerna nedlades tills vidare. Tunnelprojektet har emellertid allt
fortfarande haft förespråkare på båda sidor av kanalen, och då
undersökningar ådagalagt, att det tekniska utförandet icke möter större
hinder, än att hela arbetet beräknas kunna ske på den korta tiden av
tre år, är det långt ifrån uteslutet, att den 40 km. långa
undervattens-tunneln inom en icke allt för avlägsen framtid blir verklighet.
Järnvägarna i postverkets tjänst.
Järnvägarnas stora betydelse för det moderna samhällslivet ligger
icke endast i varu- och persontrafikens upprätthållande, utan
jämväl, och kanske i ännu högre grad däruti, att järnvägslinjerna
utgöra snabba och tillförlitliga förbindelser för postväsendet.
Under järnvägarnas första utvecklingsår var postbefordringen
å järnväg av mycket primitiv art. Vid de svenska stats järn
vägarna insatte man i resgodsvagnarna lådor för postförsändelserna, och
dessa sändes till en början endast mellan ändstationerna. Snart nog
inrättade man emellertid postförbindelse även med mellanstationerna
på så sätt, att en postiljon medföljde tåget i en III-klass vagn och
vid stationerna mottog och avlämnade postförsändelser. Först
omkring år 1860 inrättades särskilda postkupéer, varvid
III-klass-vagnar inreddes för postväsendets räkning. År 1861 voro sålunda
på de svenska statsjärn vägarna tre sådana postkupéer i trafik.
Dessa vagnar räckte emellertid endast till för de viktigaste tågen,
och i övriga postförande tåg befordrades posten fortfarande på ovan
beskrivet sätt. Paketpost befordrades endast vissa dagar i veckan
och då såsom fraktgods i en postkärra, som efter framkomsten till
resp. stationer vidarebefordrades efter häst. Under 1860- och 70-talet
anskaffades postvagnar i större antal, och en mera enhetlig
postvagnstyp genomfördes. Dessa nya postvagnar voro kombinerade
med III-klass personvagnar på så sätt, att ungefär halva vagnen
användes för persontrafik, och resten inreddes för postbefordran. Man
kombinerade även postkupéen med resgodsvagn eller inredde hela
vagnen för postverkets räkning.
Den snabba postbef ordringen å järnvägarna medförde en
kraftig utveckling av postväsendet. Denna utveckling har i vissa länder
fått sådan omfattning, att man blivit nödsakad införa särskilda
posttåg, vilka endast medföra postförsändelser och ingenting annat.
Början härmed gjordes i England, och hava sedan dylika posttåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
