Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Mekaniska landsvägsfordon - Den moderna automobilen - Start- och belysningsanläggningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
START- OCH BELYSNINGSANLÄGGNINGEN
181
Dessa olägenheter övervunnos först, då ackumulatorbatterierna
åtskilligt förbättrades, och man anordnade en dynamomaskin eller
generator, som, driven av motorn, lämnade ström till uppladdningen.
En sådan anordning var emellertid även svår att få till att funktionera
tillfredsställande, ty en till motoraxeln direkt kopplad generator får
ju rotera med ett synnerligen varierande omloppstal och lamporna
tarva tämligen konstant spänning. Man konstruerade emellertid
snart generatorer, som lämnade konstant spänning vid varvantal,
varierande inom ej alltför snäva gränser, och kombinerade
strömkretsen från en sådan generator med ackumulatorbatteriet.
Vidare konstruerades en anordning, som förhindrar
ackumulatorbatteriet att urladda sig genom generatorn, så snart batteriets
spänning är större än generatorns
polspänning. Denna anordning, som
kallas relä, öppnar då strömkretsen,
och sluter den åter automatiskt, då
generatorns polspänning blir större
än batteriets. Fig. 47 visar
schematiskt huru ett sådant relä är
konstruerat.
Elektromagneten (a) är försedd
med två system lindningar, av
vilka (b) består av många varv fin
tråd, shuntkopplad till borstarna på
generatorn. Denna lindning kalla
vi shuntlindningen. Den andra
lindningen (e), som består av få varv grov tråd och kallas
serie-lind-ningen, är kopplad med sin ena ända till en av generatorns borstar
och med sin andra till platinakontakten (f). Den motsatta
platinakontakten (g) uppbäres av kontaktarmen (f), vilken medelst kabeln
(1) är förbunden till ackumulatorbatteriet (i). När strömkretsen är
bruten mellan generatorn och batteriet, hålles kontakterna isär
medelst fjädern (j).
Så snart generatorn börjar rotera går strömmen genom
shuntlindningen (b), varigenom (a) blir magnetisk. Då spänningen vuxit
till ett vist värde bliver elektromagneten (a) stark nog att attrahera
kontaktarmen (h). Spänningen på fjädern (i) skall vara så inställd,
att detta sker, då generatorns polspänning är större än
ackumulatorbatteriets. Då (h) attraheras av elektromagneten slutes nämligen,
genom den samtidiga beröringen mellan kontakterna (f) och (g),
strömkretsen mellan generatorn och batteriet. Strömmen passerar
Fig. 53. Kul-växellåda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
