Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Mekaniska landsvägsfordon - Den moderna automobilen - Knight-motorn - Kopplingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
START- OCH BELYSNINGSANLÄGGNINGEN
185
(Q; leda till insugnings- och avgasrören. Slidernas upp- och
nedgående rörelser regleras medelst styraxeln (E), som överför
densamma medelst armarna C och D.
Då alla rörliga delar i denna konstruktion äro oavbrutet
tvångsstyrda, arbetar denna s. k. slidmotor betydligt tystare än vanliga
ventilmotorer. Denna motortyp besitter även den fördelen framför
ventilmotorerna, att det "skadliga rum", som där utgöres av
ventilkamrarna, bortfalla.
Vidare kunna slitsarna i sliderna göras hur stora som helst, så att
de förbrända gaserna möta mindre motstånd vid utströmningen än
vid en ventilmotor, där ventilernas storlek måste begränsas. Dessa
fördelar resulterar i mera likformig
gasblandning och fullständigare fyllning i
cylindrarna, varigenom bättre effekt
erhålles. Mera än dessa fördelar anse dock de
flesta bilister att motorns möjligast enkla
byggnad betyder. Slidmotorn är något
mera komplicerad och därmed även
dyrbarare att tillverka än ventilmotorn, vilket torde förklara att ej flera
automobilfabrikanter gått in för densamma.
Kraftöverföringen mellan motor och drivhjul bestå av fem
element-
1) Koppling
2) Växellåda
3) Kardanaxel
4) Differential
5) Bakaxel.
Kopplingen är anbragt närmast motorn och dess uppgift är,
såsom å sid. 164 förklarats, att frikoppla motorn, så att denna kan
rotera oberoende av vagnens rörelsetillstånd, samt att inkoppla
motorn på sådant sätt, att vagnen kommer i rörelse utan knyckar. Den
koppling man härför använder sig av är en friktionskoppling, vilken
grundar sig på den friktionskraft, som uppstår, då tvenne ytor
pressas mot varandra. Man särskiljer två olika typer, som båda
användas ungefär lika allmänt, nämligen konkopplingen och
lamellkopplingen. Konkopplingen behöva vi ej här närmare beskriva, då den
återfinnes i avd. Kraftöverföring. Av denna kopplingstyp har man
fått uttrycket "kona", som ofta användes som benämning på
kopplingen, antingen den är av kontypen eller lamelltypen.
Lamellkopplingen har fått sitt namn av de lameller eller plåt-
Fig. 56. Kardanknut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
