Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Mekaniska landsvägsfordon - Automobilindustrien i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUTOMOBILINDUSTRIEN I SVERIGE
219
lågt som nu är fallet, och ett billigt och godtaget denatureringsmedel
ej ännu har framkommit.
Då sulfitspriten i en framtid troligen bliver mera
konkurrensdug-lig i prishänseende med bensinen, torde även vår motorindustri härav
kunna erhålla en god hjälp, ty motorerna böra vara särskilt avsedda
för spritdrift, ehuruväl det går mycket bra att köra en vanlig
bensinmotor med sprit och bensol. Sålunda bör annat spridaremunstycke
användas och förvärmning av luften anordnas, varjämte motorns
kompressionsrum bör vara mindre vid spritdrift. Ävenså bör
tändningen ställas tidigare för fullt varvantal på grund av spritens
långsammare förbränningshastighet.
Det andra bränslet, som i vårt skogrika land med framgång kan
taga upp konkurrensen med bensinen, är träkolgas, vilken på senare ticl
börjat användas för lastautomobiler, motorplogar och traktorer. I
en motor med exakt samma konstruktion som en vanlig bensinmotor,
blott med den skillnaden att förgasaren är utesluten, införes
träkolgas, vilken framställes i en gasgenerator, som medföljer vagnen.
Generatorn är byggd på den s. k. suggasprincipen, och gasen framställes
på så sätt, att luft, blandad med vattenånga, suges genom glödande
träkol. Den erhållna gasen utgöres av en blandning av vätgas och
koloxidgas, vilken blandning med tillsats av luft är mycket explosiv.
Sedan gasen undergått kylning och rening i särskilda apparater,
insuges den av motorn.
Gasdrift medför ett par betydande fördelar. Under det att bensin
vid kyla och även vid lågt varvantal på motorn har tendens att
kondensera, medförande i det förra fallet svårighet att starta motorn och i
det senare fallet att motorn stannar, har kolgasen ingen av dessa
nackdelar. Motorn kan startas hur kallt det än är. För övrigt har gasen
större effekt ju kallare den är. Vid överbelastning, då motorns
varvantal sjunker, tänder likväl gasen och motorn fortsätter att gå.
Det träkol, som generatorn laddas med, behöver ej ha någon
särskild storlek. Kolet medföres i cylindriska plåtbehållare, s. k.
patroner, rymmande c:a 9 kg. kol. Genom denna anordning sker
påfyllningen av kol i generatorn lätt och renligt. På resan medföres en
eller flera kolpatroner beroende på beräknad dagsförbrukning. Mot
1 kg. gensin svarar 1,5—1,8 kg. träkol. En 2-tons lastbil, som
kanske annars förbrukar c :a 12 kg. bensin pr dag förbrukar för
motsvarande körning 18—22 kg. träkol. Generatorn tarvar ingen tillsyn
annat än laddningen med kolpatronerna, vilket är ett par minuters verk.
Driftskostnaden är oerhört låg, c :a 80 % mindre än med bensindrift.
Generatorn är ej mera skrymmande än att den får plats vid sidan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
