Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Luftballonger, luftskepp och flygmaskiner - Luftballongens utveckling intill våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 TREDJE DELEN. LUFTBALL:R, LUFTSKEPP O. FLYGMASKINER.
utrustning, och en djärv karl, Gernerin, steg 1793 lyckligt ned med
en fallskärm. Fallskärmshopparna av dåtiden fingo emellertid utstå
förfärliga ryck och slängar, varför man fann på att mildra
"luftgången" genom att göra ett hål uppe i fallskärmen.
Engelsmannen Charles Green, som gjorde 526 uppstigningar, fann
på att använda lysgas för ballongens fyllande. Andra mera kända
namn från genombrottsåren äro engelsmannen Coxwell, amerikanen
J. Wise, fransmännen Jules Louis och Eugene Golard.
Dessa kringresande aeronauter funno även vägen till Sverige, och
den förste torde ha varit Robertson, som 1805 uppträdde i Stockholm,
där luftseglaren Tardini 1851 gjorde mycket uppmärksammade
ballongfärder i sällskap med mekanikern Per Ambjörn Sparre.
Färderna i Sverige avlöpte i stort sett lyckligt.
Om luftseglingens första offer, Pilatre de Rozier, berättas, att
han ämnade slå Blanchards och dr Jeffries rekord på färden över
Engelska kanalen, som var 2 timmar och 32 minuter mellan Calais
och Dover. Rozier ämnade också förbättra ballongsystemet genom
att placera en "charlier" ovanpå en "montgolfier". Han ämnade
alltså elda under ena ballongen trots de farliga gasmassorna i den
andra. Uppfinnaren Charles varnade honom och sade att han
hängde ett krutfat över elden.
Den 16 juni 1785 strax efter kl. 7 steg han jämte följeslagaren
Romain upp från Boulogne i denna "aero-montgolfier". På omkring
400 meters höjd fattade ballongen eld. Maskinen störtade med
rasande fart ned på några klippor. Rozier dödades genast, och Romain
avled senare. Det ser märkligt ut, att det skulle vederfaras Pilatre
de Rozier det tragiska ödet att vara den första människa, som
svingade sig upp i lufthavet, och det första offret för luftseglingen.
Genom fortsatta experiment fann man att det under iakttagande
av en del försiktighetsåtgärder kunde seglas i luften ganska riskfritt.
Ballonger blevo också använda för olika ändamål. Vetenskapen tog
tidigt ballongen i sin tjänst. Rika resultat ha vunnits med ballonger
vid undersökningarna av den jorden omgivande atmosfären.
Ballongen satte vetenskapen i tillfälle att på ett sätt, som man tidigare
inte kunnat drömma om, studera en mängd företeelser inom fysikens
och meteorologiens områden.
Från Paris gjorde redan 1804 Biot och Gay-Lussac två berömda
ballongfärder, varunder de nådde en höjd av 6,500 meter och
insamlade observationer över jordmagnetismen, luftens tryck, temperatur
och sammansättning. De dåtida forskningsinstrumenten voro
givetvis inte av den höga standard vi kunna berömma oss av i dag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
