- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 1. Samfärdsmedeln /
237

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Luftballonger, luftskepp och flygmaskiner - Luftballongens utveckling intill våra dagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LUFTBALLONGENS UTVECKLING INTILL VÅRA DAGAR 237

men genom de instrument, som funnos, kunde man grundlägga många
värdefulla teorier och finna stöd för andra, allt av största betydelse
för vetenskapen på skilda områden.

För studier av den vertikala temperaturfördelningen i
atmosfären företog J. Glaisher 1862—66 28 ballonguppstigningar i England.
I Tyskland blevo Hergesell och Assmann föregångsmän inom det
gebit, där man använder ballongen i vetenskapens tjänst. Man
kunde med bemannad friballong komma upp till betydande höjder. Så
uppsteg Tissandier år 1875 till en höjd av 8,600 meter. Två av hans
följeslagare kvävdes på denna färd av den förtunnade luften.

Sedan man börjat medföra komprimerad syrgas för att vid
inandningarna upphäva verkningarna av den syrefattiga och allt för torra
luften i atmosfärens övre regioner, har man kunnat uppnå betydande
höjder. Man uppnådde 1901 med ballongen Preussen — på 8,400
kubikmeter — en höjd av 10,800 meter. En registerballong i Belgien
uppnådde 1908 en höjd av icke mindre än 29,000 meter.

Genom sitt mod och sin utomordentliga djärvhet blev en
förmögen brasilianare, Sontos Dumont, oerhört populär i åren omkring
senaste sekelskiftet. Han var sportsman och hade sedan barndomen
ivrat för luftsegling, men det var först den 18 september 1898 han
kunde gå upp med sitt luftskepp nummer 1. Skeppet saknade nödig
stabilitet och höljet höll inte formen, varför det sjönk ihop på
mitten och störtade ned från mycket stor höjd. Nu liksom vid sina
många andra luftfärder slapp Santos Dumont helskinnad undan.

Och äventyret avskräckte inte Dumont. Han byggde snart ett
nytt luftskepp, och detta blev av en volym på 500 kubikmeter. Men
även i detta var stabiliteten högst problematisk, varför Dumont
fortsatte med nya byggen och experiment. Först med sitt sjätte
luftskeppsbygge lyckades Dumont att erövra det pris på 100,000 francs,
som uppsattes av fotogenmagnaten de la Meurthe åt den flygare,
vilken steg upp från Longchamps och gick runt Eiffeltornet och åter
till flygklubbens park i Longchamps på ringare än en halv timme.
Detta utförde Santos Dumont-

I ett av sina senare luftskeppsbyggen, som var på 260
kubikmeter och utrustat med en motor på tre hästkrafter, företog Santos
Dumont mycket uppseendeväckande färder. Han föll en gång i
Medelhavet, en annan gång ned på ett tak i Paris — men alltid slapp
han lyckligt undan. Han höll på med sina försöksresor till 1905, då
han med samma intresse kastade sig över flygmaskinsproblemet.
Det var glänsande sportsprestationer han utförde med sina
luftskepp, och även om hans konstruktioner inte medförde något sär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/1/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free