Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Luftballonger, luftskepp och flygmaskiner - Luftskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUFTSKEPP
245
Först sedan man kommit fram till en driftsäker konstruktion av
lätta motorer för fotogen eller bensin, befanns det emellertid
verkliga utsikter att lösa problemet. Ett flygverk hade visserligen
konstruerats av Petin, som med ångmaskiner på en av ballonger lyftad
apparat avsåg att låta skovelskivor rotera och föra luftfartyget
fram — men någon framgång blev det inte.
Ingenjörerna Renard och Krebs byggde redan 1884 för militära
ändamål det franska luftskeppet "La France", i vilket en styrbar
Fig. 14. Engelskt "Blimp"-luftskepp, sett från luften.
ballong med maskindrivkraft i princip var framställd. Emellertid
återstodo många experiment att utföra innan man lyckats få
lämpliga motorer, och icke minsta svårigheten erbjöd framställandet av
ett lämpligt hölster.
Det mjuka hölje, varmed man utrustat ballongerna, dugde inte
då det gällde att få en kropp, som kunde gå fram emot vinden med
höljet fullt utspänt, en förutsättning för att det skulle kunna styras
och i övrigt navigeras. Därför uppkommo typerna helstyva, det
vill säga med höljet fastsittande på en inre stomme och gasen
insläppt i flygkroppen, samt halvstyva, där man kombinerat fast
flygkropp med mjuk ballong. Detta sker på så sätt, att man inom det
yttre luftskeppshölstret har ett eller flera ballonghöljen, och endast
de senare innehålla gas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
