Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Luftballonger, luftskepp och flygmaskiner - Flygmaskiner - Glidflygare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 TREDJE DELEN. LUFTBALL:R, LUFTSKEPP O. FLYGMASKINER.
dens verkan regleras ju automatiskt av fåglarna genom ändringar i
vingställningarna. För att flyga kommer det således an på att
begagna sig av vinden på rätta sättet. Dessutom måste man ha någon
tyngd för att få stabilitet och kunna styra.
Teorin är inte så värst krånglig, men att omsätta den i
praktiken är inte gjort i en handvändning. En amerikanare, mr Bechtel,
konstruerade en apparat, som kan sägas ha varit ett mellanting
mellan ballong och
flygmaskin.
Apparaten bestod av
två långa, spetsiga
cylindrar, vilka
voro fyllda med lätt
gas. Dessa höllo
således apparaten
uppe. I denna del
var apparaten
således en statisk
maskin. Mellan
cylindrarna hade
Bechtel byggt ett
gallerverk av
metall och på detta
placerat en motor. Här kombinerades alltså ballongerna med en
dynamisk flygmaskin.
Propellrarna, vilka drevos av motorn, hade sina platser i
cylindrarnas bakre ändar. På yttersidorna av cylindrarna hade han
konstruerat vingar, stora plan, vilka voro vridbara, så att de kunde
ställas i lutande ställning i förhållande till horisontalplanet.
Flygapparaten drevs således framåt av propellrarna, och genom att vrida
på sidorodren kunde man få apparaten att stiga eller falla. För
styrningen i sidled avkopplades ena eller andra propellern. Om
något flygexperiment utfördes med maskinen är inte bekant.
En amerikansk professor, Langley, som ingående sysslat med
flygningens problem, konstruerade en flygmaskin, med vilken han
steg upp den 6 maj 1896 och utförde flera färder över Potomacfloden.
Uppfinningen väckte hela den lärda världens förvåning och
flygningarna betecknades såsom epokbildande i flygteknikens historia.
Maskinen hette Aerodrom och liknade till det yttre en jättefågel. Den
hade vingar av omkring 4 meters vidd och drevs av en ångmaskin på
omkring en hästkraft.
Fig. 33. Konstruktion av ett av de första glidplanen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
