Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Luftballonger, luftskepp och flygmaskiner - Flygmaskiner - Skall ”Flug”-planet lösa trafikproblemet? - En blick in i framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 TREDJE DELEN. LUFTBALL:R, LUFTSKEPP O. FLYGMASKINER.
litande av den organisation, som Ford behärskar över materialet från
gruvan till den färdiga produkten.
Läraren i flygvetenskap vid New Yorks universitet, professor
Alexander Klemin, understryker också särskilt det lilla aeroplanets
betydligt större säkerhet. Han skriver bland annat: "Baby-planet
är i högsta grad användbart, särskilt i mindre städer. Vi kunna
föreställa oss en läkare på landet, görande sin sjukrond utan minsta
svårighet, en handelsresande flygande med sina prover från stad
till stad, en student farande mellan universitetet och hemmet, en
golfspelare på väg till eller från sin golfbana. Det finns ingen
anledning varför inte våra större byggnaders tak eller våra hamnpirer
skulle genom särskilda anordningar kunna bli start- och
landningsplatser för ett baby-plan, det skulle bidraga till att lösa
trafiksvårigheterna i våra motorterroriserade städer."
En blick in i framtiden.
Utan tvivel har den uppfinning, som heter flygmaskinen, en
glänsande framtid för sig, men i den kunna vi inte blicka långt in. Dock,
vi skola avsluta denna avdelning med några rader om var flygningen
står vid 1926 års ingång.
Vad Sverige beträffar kommer flyg-trafiken att högst betydligt
utvidgas under 1926 och följande år. A.-B. Aerotransport slutade
avtal under december 1925 om ordnande av lufttrafiken Malmö—
Paris. Franska Farman-bolaget har hos svenska regeringen ansökt
att med sina maskiner få gå fram till Malmö, så att man blir likställd
med de svenska maskiner, som gå till utlandets flyghamnar. Hittills
har det varit så att man fått byta flygmaskin i Amsterdam vid
luftfärder mellan Malmö och Paris, men med den kommande ordningen
fordras ingen omstigning, man får direkt luftdroska till Paris.
Vidare undviker man omlastning av resgodset samt tullbehandlingen i
Hamburg och Amsterdam. Det franska bolaget kommer att
stationera en tjänsteman i Malmö lufthamn, och en svensk representant
stationeras i Le Bourget.
På denna vår äldsta och mest upparbetade utlandslinje komma
1926 att insättas flygmaskiner med fyra motorer, så att resan kan
ske snabbare. En förutsättning för realiserandet av denna
samsegling i luften är att ännu en hangar hinner tillkomma i lufthamnen
i Malmö, där man så sent som i december 1925 fick färdig en ny, be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
