- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 2. Samfärdsmedeln /
8

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Från sjötrafikens barndom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.

sannolikt djurens exempel och togo sig simmande över till motsatta
stranden. Förföljda av djur eller människor har väl instinktivt i
nödens stund vaknat och manifesterats den latent slumrande
simkonsten. Har det då gällt att föra med sig andra människor eller
husgeråd har trädstammen blivit farkosten och händerna eller grenar och

dylikt blivit åror. Nöden är ju
av vissa ansedd såsom
uppfinningarnas moder. Ehuru andra
hålla före att lättjan är primus
motor därvidlag!

För större föremåls eller
tyngre och skrymmande lasters
förande över vatten har man
sedan sammantimrat eller kanske
förr sammanbundit flera
stammar, och då hade man typen
flotte färdig. Våra första
verkliga farkoster ha uppenbarligen
tillkommit på detta sätt och
bestått av den primitiva
båtenträdstammen och ett större
antal trädstammar, flotten. För
att göra dessa flottar mera
bäriga eller för att göra
trädstammen vad man med en nutida fras kallar osänkbar hittade man på —
enligt vad man kan läsa ut av ristningar — att sätta luftfyllda
djur-blåsor under dem, man förfärdigade rent av vad man skulle kunna
kalla ett pontonfartyg. Uppfinningen att roende taga sig fram torde
ha kommit, då man stakat sig så långt staken räckte och sedan fann
att det påskyndade framfarten eller gick att dirigera farkosten
genom att använda sig av ett föremåls tryck mot vattnet enbart.

Snart fann man att vinden kunde föra farkosten framåt och
att farten blev större, om vinden fick fånga ett större föremål på
farkosten. Genom att spänna upp hudar bildade man det första seglet,
som sedan utvecklades genom sammansyning av hudar. Den gren
eller stam, varmed dessa hudar höllos upp för vindfång, var den
första masten; en tvärstång, avsedd att hålla detta segel utspänt, var
den första rån eller gaffeln.

Genom att årån eller annat liknande föremål hölls i viss riktning
vid fartygets framfart genom vattnet fann man att farkosten kunde
i viss mån styras i önskad riktning, och därmed hade man det första

Fig. 2. Indiska läderbåtar. (Efter
Quellen und Wellen.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/2/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free