Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Från sjötrafikens barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN SJÖTRAFIKENS BARNDOM.
13
riktning. Man lastade dem med vin uppe i vinodlingsdistrikten och
seglade med strömmens hjälp och styrande med åror. I båtarna
medfördes vanligen åsnor, ty sedan man kommit fram till en
avsättningsplats såldes inte endast lasten utan även den primitiva
båten. Den användes antagligen till byggnadsvirke eller att elda med.
Och hemfärden gjorde "sjömannen" på åsneryggen.
Men hade då inte judarna någon sjöfart? Ja, de voro ju av
fiendefolk avstängda från havet, men man vet att konung Salomo —
som drev stor
köpenskap —
hade
"tarsis"-skepp. Detta
skulle tyda på
att de seglade
till Spanien,
men man
frågar sig, på
vilka vägar dessa
klena fartyg
togo sig fram
från Röda
havet till Spanien. Det har gjorts den gissningen, att konung Salomo
tillkallat feniciska skeppsbyggare, ty dessa byggde fartyg, vilka, väl
skulle kunnat tåla en segling till Spanien. Och den omständigheten,
att den judiska flottans fartygstyper ha feniciska namn synes ge
vid handen, att man hade fenicier till att bygga skeppen.
Då man av urkunderna vet, att konung Salomo prydde sitt
tempel med silver och guld, och då han för övrigt handlade med indiska
varor, torde man våga förmoda, att hans fartyg beseglade Indien.
Den bibliska urtexten har också indiska namn på det elfenben och de
påfåglar, som konung Salomo innehade, och då stärkes detta
antagande ytterligare.
I vilken utsträckning de nämnda länderna idkat sjöfart över
längre sträckor vet man inte med bestämdhet. Egyptierna ha vid
ett tillfälle haft en sjöexpedition till Somalilandet. Och judafolkets
flotta synes från hamnen i Joppe ha kunnat besegla Indien. Från
uppfinningsteknisk synpunkt antecknar man att ifrågavarande
egyptiska sjöexpedition hade så stora styråror, att de tydligen inte
kunnat skötas för hand. Man hade för den skull anordnat en
styrapparat — sannolikt en av de första i sitt slag — av rep, med vilka man
var i stånd att manövrera årorna.
Fig. 8. Lastning av egyptiska skepp. (Efter I. Dümichens
"La flotte d’une reine egyptienne au XVII:e siécle avant
notre ére.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
