Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Från sjötrafikens barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
Det var hos fenicierna man kan anteckna en mera högtstående
skeppsbyggnadskonst, och de seglade också ända upp till vårt lands
kuster. Deras städer voro ju belägna vid havet, och de blevo en
forntidens sjöfararenation. Berättelserna omtala för övrigt, att
deras konung Hiram — i Tyrus — ställde arbetare till judakonungen
Salomos förfogande. Under andra och första årtusendena före vår
tideräknings början
seglade deras skepp vida
omkring. De voro ju även
en koloniserande nation,
och hade den betydande
kolonien Kartago på
afrikanska medelhavskusten.
Fenicierna ha så vitt
man kan finna varit de
första, som utbildade en
navigationskonst, som går
utöver den terrestra, det
vill säga den, som endast
har jorden till ledning vid
fartygets framförande. Hos fenicierna finner man att de kunde
söka sig ledning vid färderna över havet genom att göra observationer
på stjärnorna. De voro ju också goda astronomer, och aritmetiken
studerades livligt av dem.
Man vet med säkerhet, att fenicierna hade skepp, med vilka de
kunde besegla Medelhavets alla länder, och de ha även passerat
"Herkules stöder" det viss säga Gibraltar sund. På ögruppen Azorerna
har man funnit kartagiska mynt vilka tyda på att fenicierna dristat
sig flera tusen kilometer ut i Atlanten. Då kolonien Kartago
anlades omkring år 900 före Kristus förstår man att deras skepp måste
ha varit av god byggnad och ganska stora. Och år 1100 anlade de
kolonien Gades eller Gadir, vilket inte är något mer eller mindre än
nuvarande stora sjöstaden Cadiz. "Tarsis"-skeppen —
spanienfa-rarna — uppehöllo förbindelsen mellan hemmastäderna på Syriens
kust och kolonierna. I Persiska viken och Indiska Oceanen seglade
också deras skepp. De sökte sig till England för att hämta av
tennskatterna i Cornwalls gruvor. De behövde tennet för sin
bronstillverkning.
Att de varit i söder ända nere i Kapstaden vet man genom
utgrävningar av ett feniciskt skepp. Man förmodar att de kringseglat
Afrika. Herodotos berättar, att den egyptiska kungen Neko utsände
Fig. 9. Hieoren av Syrakusas praktskepp.
(Efter Quellen und Wellen.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>