Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Forntida nordisk sjöfart - Nordens medeltidssjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
sidan Östersjön och gjorde invånarna skattpliktiga. Men sedan
torde de ha tagit sig fram på floderna för att komma vidare mot Svarta
havet. De förde sina fartyg — seglade dem kan man inte säga, då
de delvis fingo draga dem — uppför Düna, längs Dnjeper och fram
till Svarta havet. Även andra flodkombinationer kunna tänkas.
Genom att skeppen inte voro så stora men väl bemannade, voro de inte
så svåra att föra över från en flod till en annan. Det förmodas också
att man vid dessa båtsläpningar insmorde skeppsbottnarna så att de
gledo lättare. Deras vägar från och till hemlandet i Norden gick
mestadels över Gotland, där också tidigt en omfattande köpenskap
blomstrade upp.
Fig. 21. Hansakogg från sextonhundratalet. Fartyget är armerat.
(Efter Quellen und Wellen.)
Sedan småkonungar börjat få vika för storkonungar med mera
samlade områden och dessa konungar behövde fartyg för sina krig
och sin handel, uppkommo handels- och krigsflottor. Handeln
började allt mer och mer skiljas från kriget, och då krigsfartygen komma
att behandlas i ett annat band av verket, skola vi här i fortsättningen
följa handelsfartygens utveckling.
Nordens medeltidssjöfart.
Med kristendomen framträngande i Norden mildrades nordbornas
sinnelag. Man upphörde med sin kaparsjöfart och plundringarna på
främmande kuster. Vad Sverige angår, lade en felaktig lagstift-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
