Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Fartygsbyggandet i andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARTYGSBYGGANDET I ANDRA LÄNDER.
29
skatter och varor, som kommo på kamelryggar till Svarta havet,
fördes därifrån av venezianska skepp till Europa.
Med det latinska kejsardömets fall år 1260 efter Kristus övergick
platsen som ledande på sjöfartens område till Genua, men Venedig
gav inte helt efter genast, och man kämpade därför under lång tid,
och konkurrensen framkallade allt flera uppfinningar i
skeppsbyggnad och sjösäkerhetsanstalter. Mest bekant torde den typ vara,
som man kallat galererna- De voro kombinerade rodd- och
segelfartyg. Dessa hade fasta roder och utrustades med en kanon. Seglen
voro av latin-typen, trekantiga med ena spetsen förut. Fartygens
storlek torde ha varit ungefär två hundra tons.
Fartygen byggdes på spant och kraveli, det vill säga att borden
sattes kant i kant. Från undersidan av däcket och ned sattes
stöd-jepelare. Fartygen gjordes vanligen ungefär femtio meter långa,
mellan sex och sju meter breda, och deras djupgående uppgick till
mellan två och tre meter. Man ser här en tydlig typ av enbart
sjögående fartyg, icke avsett att i nämnvärd utsträckning framföras
över land. Fartygen hade liksom hanseaternas skepp
livräddningsbåtar med sig.
"Ex oriente lux" —
ljuset kommer från öster
— heter det i ett latinskt
ordstäv, och historien
visar ju huru många
vandringsföreteelser som gått
från öster och mot väster.
Så har det också gått med
sjöfartshegemonien och
uppfinningarna på
sjöfartens områden.
Sjöfartsledningen hade från Orienten
över fenicier, greker och romare kommit till Italien. Venedig och
Genua blevo detroniserade såsom sjöfartsledare av västerut boende
folk, av spanjorerna och portugiserna.
Även för dem gällde det förnämligast att kunna komma i
förbindelse med Indien, sagolandet och landet med de underbara
handelsvarorna och stora skatterna. Naturligtvis kunde man föra dem till
Europa landvägen, men det var av flera anledningar besvärligt. Man
hade att göra med folk, som roffade och skattlade köpmännen och
deras varor, och religionsförhållanden — med mellanliggande folk av
Fig. 24. Galeas från 1500-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
