Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Fartygsbyggandet i andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARTYGSBYGGANDET I ANDRA LÄNDER.
31
skeppen, man förmodar av ungefär samma typ som koggarna bland
hanseaternas fartyg- Columbus chefsfartyg torde ha varit inemot
tre hundra tons, en storlek, som man nu återfinner hos små
galeaser eller slätskonertar. Vår benämning galeas är för övrigt en
form av galer. Karavellernas bemanning torde ha varit omkring
ett hundra man.
Här skall kanske tilläggas, att Columbus vid sina olika resor —
tre expeditioner — hade för sig att det var indiskt land han besökte,
Västindien, men att
så inte var
förhållandet konstaterades av Amerigo
Vespucci från
Florens, och efter
honom kom landet att
kallas Amerika.
Fartygstypen
utvecklade sig nu
med en början till
de höga och breda
akterspeglar, som
man finner vidare
utbildade på
holländska, engelska
och nordiska fartyg. Långskepps peka kanonmynningar fram. På
aktersta masten hade man ett trekantigt segel, troligen en rest från
det latinska seglet, men för övrigt hade masterna en eller flera rår.
Med Columbus, da Gamas och Magelha.es upptäckter inleddes en
ny period i sjöfartens historia. Magelhaes fann ju först av alla, att
man verkligen kan styra västvart från Europa och uppnå Indien.
Passagen vid södra Amerikas sydligaste kust kallas efter
upptäckaren Magelhaes sund. Man började taga kompassen i bruk vid
kursens bestämmande, och för bestämmande av farten begagnades
loggen, vilka båda navigeringsinstrument vi skola återkomma till
längre fram.
Nu kunde man, och lyckades också därtill, befara världshaven,
vilket ställde allt större anspråk på fartygskonstruktionerna. Det
har alltid varit så att sjöfartens och skeppsbyggeriets historia och
utveckling sammanfalla. Man behövde större fartyg, och med
växande välstånd hos sjöfararenationerna ville man ha praktfullare och
Fig. 26. Ett fartygsbygge under 1400-talet. Efter
"Peregrinationes".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
