Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Fartygsbyggandet i andra länder - De stora segelfartygens period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
de länder göra akterkastellen höga och giva dem utsmyckningar, vilka
ofta voro över hövan tilltagna och kostsamma. Nu liksom förr
gällde det för den, som ville hålla sig framme och få övertaget på
sjöfartsområdet, att man måste bygga allt större fartyg.
De stora segelfartygens period.
År 1515 sjösattes det första av dessa havets jättedrakar., det
engelska "batleship", som fick namnet Great Harry, en
superdread-nought för sin tid. Fartyget deplacerade över tusentalet tons, hade
en längd av över femtio meter, bredden var ungefär fyrtio meter, och
djupgåendet översteg fyra meter. Genom att typen — ehuru större
— i mångt och mycket överensstämde med galerernas torde det vara
riktigt, såsom det antages, att genuanska och venezianska
skeppsbyggare tillkallats av Henrik VII för att utföra detta jättebygge.
Skeppet kunde närmast kallas ett fyrmastat barkskepp, ty det
förde rår på de två främsta av sina fyra master. På den tredje
riggades ett latinsegel. Och så fanns det en liten aktermast, vilken
knappast var någon mast, och den måste senare tagas bort. Man
stödde sig nämligen på ett problem, som man kanske inte tidigare
ägnat så stor uppmärksamhet. Man kunde konstatera, att ett fartyg
inte kan belastas med hur mycket segel som helst. Även sedan man
borttagit den lilla aktermasten fick man vackert stanna i hamn om
det blåste hårt, och det var tvunget att snabbt söka hamn vid
uppkommande storm, överbelastningen med segel var en regel på nästan
alla dåtidens större fartygsbyggen.
Ett stort namn möter man här i den engelska
skeppsbyggnadskonstens historia, nämligen Phineas Pett. Engelsmännen voro eljest
underlägsna holländarna såsom skeppsbyggare och detta alldeles
särskilt vad byggandet av handelsfartyg beträffar. De voro osäkra
kalkylatorer, och det var mest med utländska arbetare de utförde
skeppsbyggena.
Pett konstruerade emellertid ett bygge på 1,400 tons, vilket
sjösattes 1610 och fick namnet Prince Royal. Då engelska sjöfarten fick
en uppryckning — genom att holländarna började bli för
närgångna — byggde Pett bland andra fartyg 1637 den bekanta fullriggaren
— med rår på alla masterna — The Sovereign of the Seas, ett fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
