- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 2. Samfärdsmedeln /
37

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Manövrering av segelfartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MANÖVRERING AV SEGELFARTYG

37

ratten. För att kunna vrida rodret även om styrledningen skalle
brista finnas i rodrets ytterkant fästade två linor eller klena
kättingar,sorklinorna, vilka gå upp till däcket.

De vid manövreringen använda seglen äro dels råsegel,
gaffelsegel och stagsegel. Stagsegeln sitta på förstagen, vilka gå från
fock-masten — främre masten — ned till klyvarbommen. Denna
utskjutande anordning förut består av — på större seglare — en inre del
bogsprötet, fortsatt av en klyvarbom, och om det finnes ännu ett led
heter detta jagarbom. Det senare förekommer ganska sällan.

Manövreringen sker genom att man med rodret och seglen bringar
fartyget i önskat läge på vattnet. Genom strömsättning i vattnet
samt därigenom att fartyget inte föres alldeles rakt fram i den
styrda riktningen uppkomma två slag av kurser för fartyget. Den sträcka
fartyget tillryggalägger över vattnet kallas seglad distans och kursen
är seglad kurs eller också styrad kurs. Men fartyget har i vanliga fall
inte förflyttat sig just på det sättet nämnda kurs anger.

Man talar därför om behållen kurs, det vill säga linjen, som
fartyget verkligen seglat sedan man från den styrda kursen fråndragit
avdriften. Man har vidare att observera, att den efter kompassen
styrda kursen inte är den verkliga, ty genom att den geografiska
nordpolen och den magnetiska nordpolen inte befinna sig på samma
plats har kompassen en missvisning, som först måste tagas med i
kalkylen.

Genom att styråran förr i allmänhet vilade på högra sidan av
akterstäven har höger sida på ett fartyg namnet styrbord. Mannen,
som styrde, vände ryggen — bagen, baken — åt motsatta sidan, och
denna sida kallas babord. Om seglande fartyg mötas under gång
rätt emot varandra så att fara kan uppstå för att de kollidera har
den praxis utbildat sig till sjös, att man viker — vajar — till höger.
Man möter alltså varandra på babords sida.

För att man under mörker skulle kunna giva sin närvaro
tillkänna blev det tidigt bruk, att fartygen förde ljus, lantärnor, vilka på
forntida skepp ofta voro mycket stora och ofta praktfulla
lanterni-ner. Numera har man för att lampan skall kunna bättre motstå vind
och vatten en mycket inbygd typ av lantärnor.

Man fann på att för att giva tillkänna vilken sida av fartyget det
var, som vändes mot den mötande, visa ljus av olika bestämda sken.
Grönt ljus blev styrbordssidans ljus, och rött sken visades på
babordssidan. Detta bruk har hållit sig genom tiderna och i modern
sjölagstiftning lagfästs. Det kan omtalas i detta sammanhang, att fartyg,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/2/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free