- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 2. Samfärdsmedeln /
44

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Oceanflygarna med segelvingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.

passageraretrafiken över Atlanten. Det var fartyg på intill
femhundra tons. Deras seglingsprestationer kan man sluta sig till, då
man hör, att man med dessa fartyg kunde tillryggalägga resan
mellan Amerika och Liverpool på sexton dygn.

Konkurrensen medförde naturligtvis som på alla andra områden
många förbättringar, särskilt gällde det för redarna att gilja till
respektive länders postmyndigheter om snabbaste postbefordran
och därmed följande statssubventioner. Man gick i denna riktning
ganska långt i fartygskonstruktionerna. Om man ville behålla den
lönande post- och passageraretrafiken måste snabbheten ytterligare
ökas. I detta syfte tog man vid byggandet mindre hänsyn till
last-bärningskapaciteten. Detta medförde uppkomsten av den
segelfartygstypen, som blivit allbekant i all sjöfartshistoria, den så
kallade clippern.

Andra faktorer, vilka medverkade till att få fram
snabbseglan-de fartyg, voro te- och slavhandeln. För att så snabbt som möjligt
föra teskördarna hem till Europa, gällde det att segla snabbt, ty de
första lasterna betalades bäst. Vad slavfartygen beträffade gällde
det för deras kaptener att under resorna mellan Afrika och
Amerika med negerslavar kunna komma undan de förföljare, vilka jagade
dem på haven. Och en annan ljusskygg trafik, opiumtransporterna,
arbetade under förhållanden, då snabbhet också var behövlig för en,
efter redarnas mening, lycklig resa.

Av större segelfartyg har Sverige under senaste decennierna — vad
handelsflottan beträffar — inte byggt så värst många själv. Man
har, särskilt från Skottland och England men även från Italien och
Frankrike, inköpt stora seglare, vilka satts i fraktfart. Liknande har
förhållandena varit i Finland, även på Åland, i Mariehamn, har vuxit
upp en betydande flotta av stora seglare, som nu föra Finlands
färger på världshaven.

Under senare delen av 1800-talet inföll de stora seglarnas
glansperiod. Varje intresserad sjöman känner ett namn som Cutty Sark,
clippern, som uppnådde tjugo knop, det vill säga betydligt
överglänste nutida handelsångare i snabbhet. Andra namn på dessa
havets store äro Stornoway, Chrysolite, Flying Cloud och Sovereign of
the Seas. Man uppkallade ofta handelsfartygen efter bekanta
örlogs-fartyg.

Den svenska segelsjöfarten är numera i utdöende vad de stora
fartygen beträffa. Våra skeppsredare ha mera inriktat sig på seglare
av slätskonertens typ, och dessa bedriva huvudsakligen sjöfart i
Nord-och östersjöfart. Emellertid är det ett oeftergivligt villkor att en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/2/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free