Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Motorskepp och -båtar - Man kommer explosionsmotorn på spåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
motorer, i vilka man kunde tillgodogöra sig explosionskraften i de
så kallade tyngre oljorna, fotogenen och råoljan, vilka även ställa sig
billigare än den förädlade bensinen.
Sedan detta lyckats uppkom samma fråga som beträffande kolet.
Skall jordens oljetillgångar kunna räcka för att tillfredsställa det
kolossalt ökade behovet ov oljor? Och en annan och mycket viktig
fråga är: hur ställer sig olja och kol ekonomiskt sett vid framförande av
fartyg?
Innan denna fråga närmare skärskådas skola vi i korthet
omnämna uppfinningen av ett slags motorer, särskilt använda inom
sjöfarten, och uppkallade efter sin
uppfinnare ingenjör Rudolf Diesel, som väckte
så stor uppmärksamhet med sin 1893
utgivna bok Theorie und Konstruktion
eines rationellen Wärmemotors zum
Er-sats der Dampfmaskinen und der
heute bekannten Verbrennimgsmotoren.
Hans idéer slogo så livligt an, att
han fick anbud om bidrag från flera
håll — bland annat från Krupp i
Essen — att praktiskt
utexperimentera motorer av det slag han principiellt
fått fram. De framsynta bröderna
Nobel torde ha låtit tillverka det förs t,i
dieselmotorfartyget, vilket följdes av
flera, som nobelfirman använde vid
transporter på Volga-floden. Till
dieselmotorn återkomma vi i ett annat sammanhang. Nu några ord om
ångans och dieselns strid till sjös.
Ehuru det inte är mera än ett tjogtal år sedan det första
dieselmotorfartyget sjösattes har dieselmotorn till sjös erövrat en
dominerande position. För några år sedan byggdes det omkring 120 tons
dieseltonnage för vart 1,000 ångtonnage, för 1924 ställde sig
motsvarande siffror ungefär 380 mot 1,000, och under 1925 ändrades
ställningen ytterligare till dieselns förmån, nämligen till omkring 930
diesel mot 1,000 tons ångtonnage.
Ångan är emellertid en svår konkurrent med många mäktiga
bundsförvanter och många resurser. Ju mera dieseln vinner insteg
och oljeeldning införes, ju mera komma kolpriserna att hållas nere.
En nackdel för dieseln är dess högre anläggningskostnad i
jämförelse med ångmaskinsanläggningen, även om merutgiften uppväges av
Fig. 55. Längdgenomsnitt av
en-cylindrig dieselmotor på
125 häst krafter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
