- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 2. Samfärdsmedeln /
73

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Motorskepp och -båtar - Man kommer explosionsmotorn på spåren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAN KOMMER EXPLOSIONSMOTORN PÅ SPÅREN

73

minskade driftsutgifter. Å andra sidan är dieseln så ny, att man
ännu tynges av startomkostnader, vilka småningom avskrivas. Vidare
har man vid dieselkonstruktionerna nu kommit dit, där ångmaskinen
befann sig vid detta århundrades början: man håller på att övergå
från kolvmaskiner till turbiner, dieselturbiner.

Den förnämsta orsaken till ånganläggningarnas mindre
energiutnyttjande i jämförelse med dieseln är att ångmaskineriet begagnar
vattnet såsom mellanled under det att dieseln omsätter
bränsleenergien direkt till mekanisk energi. Och vattnet betingar sig en
betydande "mellanhandsvinst" för sitt förvandlande till ånga.

Emellertid håller man nu som bäst på med att i praktiken draga
erfarenheter av dieselmotorer med tvåtakt och fyrtakt samt
dubbelverkningar. I de första motorfartygen voro motorerna icke direkt
verkande på propellern utan kraftöverföringen skedde på elektrisk väg
mellan motor och propeller. Ett föregångsland vad modernt
motor-fartygsbyggande och speciellt vad dieselmotorn beträffar är Danmark,
där den stora skeppsbyggnadsfirman Burmeister & Wain — med
skeppsvarv i Köpenhamn — först av alla i större skala tillverkade
dieselmotorer för direkt koppling till propelleraxeln. Deras
konstruktioner äro allmänt kända och använda inom skeppsbyggnadsindustrien
världen runt.

Men frågan om kolet eller oljan skall segra är givetvis ytterst en
ekonomisk fråga. Om ett fartyg företrädesvis kommer att anlöpa
sådana hamnar, dit det ställer sig dyrt att transportera brännoljor
under det att kol finnes till ekonomiskt fördelaktigt pris — så väljer
redaren sannolikt ett ångfartyg. Oljeeldat eller motordrivet fartyg
torde ställa sig billigare, om det är avsett att företrädesvis anlöpa
oljeproducerande distrikt. Man undviker att fartygsutrymmet tages
i anspråk för de stora, skrymmande kolboxarna, och oljan kan man
ha i bottentankar och andra utrymmen inom fartyget, där det i
händelse inte man hade bruk för att ha oljan där intet som helst av
nyttolast skulle kunna medföras.

Andra fördelar än de tidigare nämnda, som motorfartygen
medföra framför ångfartygen, äro bortfallandet av ångpannorna och
mindre bränsleförbrukning. Man beräknar i runt tal att
ångpannornas försvinnande medför en utrymmesvinst på mellan trettio och
femtio procent, besparingen i vikt är ända till tjugofem procent, och
vidare kan man minska maskinpersonalen. Det behövs inga
kolläm-pare, då oljan från tankarna rinner till av sig själv eller föres fram
genom oljepumpar. Eldare behövas heller inte i ett motorfartyg, men
smörjare och andra maskinpassare kanske måste ökas i någon mån,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/2/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free